Ola Palmquist, affärsenhetschef med ansvar för vattenkraft på Tekniska verken, reder ut vattendomen.
Vad är vattendomen egentligen för något?
– Man kan jämföra det med ett miljötillstånd som en industri har. I vårat fall talar det istället om hur en viss sjö ska regleras. De kan se ganska olika ut. Det kan finnas villkor både när det gäller tillåtna nivåer, hur högt eller hur lågt man får hålla en viss sjö. Sen kan det finnas villkor kopplade till att man alltid måste tappa en viss mängd vatten ute i sjön, till exempel. Eller att man i vissa tider på året måste tappa sjön på vissa mängder vatten. Kort sagt kan man säga att det är en slags beskrivning av vilka rättigheter och skyldigheter man har när man äger regleringsrätten av en sjö kan man säga, säger Ola Palmquist.
Är det svårt att ändra vattendomen?
– På papperet så låter det inte så svårt. Det är ett domstolsbeslut som måste till. Men det brukar dock bli ganska komplexa och omfattande processer. Detta beror på att det är många, både privatpersoner och verksamheter, som berörs av en tilltänkt förändring och då har alla rätt att yttra vad de tycker om den föreslagna förändringen. Plus att det är myndigheter som också blir sakägare. Så en sådan process har en tendens att bli mera omfattande än vad man kanske tror.
Hur lång tid brukar processen ta?
– Man brukar generellt säga att det tar ett år ungefär från det att man har lämnat in ansökan till domstolen innan man har en dom. Men det kan variera mycket beroende på hur mycket domstolen har att göra i övrigt.
Finns det en naturlig vattennivå, eller brukar det förändras?
– Det följer det hydrologiska året så det varierar mycket. Ofta är det som högst på vårkanten när det är normal snösmältning och sen så sjunker den normalt sett under hela våren och sommaren. Sen i takt med att växtligheten slutar att ta upp regnvatten och dör ut så brukar det börja gå uppåt igen.
– Så kan man förenklat beskriva det under ett normalt år. Men det har ju inte varit så många sådana på ganska länge.
Vad skulle hända om vattendomen inte fanns överhuvudtaget?
– Då hade sjön betett sig ungefär som den gör nu med höga vattennivåer. Just vattendomen för Roxen och ett par andra sjöar är uppbyggd på det vi kallar den naturliga regleringen som i princip går ut på att vi ska reglera sjön som om den inte var reglerad alls. Den ska helt enkelt vara så naturlig i sin nivå som möjligt.
Vattennivån i Roxen är den högsta på 20 år. Något som har lett till stora översvämningar.
Varför kan man inte bara släppa ner vattnet i någon annan sjö, till exempel Glan?
– Även Glan är naturligt reglerad. Så det är samma förhållningssätt där. Skulle man i teorin inte bry sig om vattendomen för Roxen och släppa ut mera vatten till Glan då skulle vattennivån stiga till en ännu högre nivå än vad den har nu. På samma sätt som det är en hög och ansträngd nivå i Roxen så är det samma i Glan och genom Norrköping. Då blir det egentligen att man löser ett problem och skapar ett annat. Man flyttar bara problemet längs med vattendraget.
Blir det samma konsekvenser om man tar ner vattnet i, exempelvis, Sommen, eller Vättern?
– Det blir precis samma konsekvenser. Det är fullt även i de sjöarna som situationen är nu.
– Sammanfattningsvis så är det inte tekniskt sett svårt att minska vattennivån i framför allt Roxen, men juridiskt så har vi inte rätten att göra det. Och hade vi haft det så hade det fått följdverkningarna att man bara hade flyttat över problematiken.