Fredrik Gustafsson och Matilda von Rosen tittar på den digitala kartan i telefonen där de ser var i Tinnerö korna befinner sig. I bakgrunden Halshöga gård.
Måndagsintervju
Det är Linköpingsbolaget Ngulia AB, en avknoppning från jätteprojektet Agtech 2030, som tagit fram gps-tekniken som nu till att börja med ska användas på kor i Tinnerös naturområde.
Det är Liu-medarbetarna Fredrik Gustafsson och Matilda von Rosen som driver Ngulia och som vi stämt träff med vid Halshöga gård i Tinnerö. Här finns de 50 kor som djurhållarna Henrik Carlsson och Andreas Gustafsson låtit vara med i Ngulias pilotprojekt.
– Vad snälla de är som kommer och visar upp sig för oss, säger Fredrik när ett tiotal kor närmar sig i en intillliggande hage.
– Du ser kon som står tvåa från höger, den har ett av våra halsband på sig, säger Matilda.
Tinnerö är fullt av lösgående betesdjur vilket har ställt till det en del på senare år. Sommaren 2020 skrev vi om en incident med en ko som gick till angrepp mot flera besökare i området. Ett av angreppen filmades och då kunde kon identifieras och avlägsnas.
– Förra sommaren var lugnare men det var ändå en del incidenter. Och det första som hände i år var att en person blev stångad, berättar Fredrik.
Detta har fått Linköpings kommun, som äger marken i Tinnerö, att gå in med medel för att stötta Ngulias projekt. Grunden för tekniken lades redan 2014 då Liu startade ett projekt i ett noshörningsreservatet med namnet Ngulia i Kenya.
Matilda von Rosen och Fredrik Gustafsson hälsar på en av de uppkopplade korna, den med halsband som står tvåa från höger.
Fredrik Gustafsson är professor i sensorinformatik vid Liu och Matilda är ekonom i grunden och har de 20 senaste åren jobbat inom lantbruk. Deras vägar korsades i jätteprojektet Agtech 2030 där Liu är en av huvudaktörerna som, enligt projektets beskrivning, ska "etablera en innovationsmiljö för morgondagens lantbruk, med fokus på sensorer, digitalteknik, AI och sakernas internet".
– Jag är också entreprenör, har startat en del företag. Jag tycker om att se forskning och kunskap utvecklas och användas i verkligheten, säger Fredrik.
Hur ska er teknik nå besökarna som strövar här i Tinnerö?
– Vi har skapat en digital karta som i dagarna läggs upp på kommunens hemsida. Där kan man följa kornas rörelse och se vilka hagar som är fria från kor, berättar Matilda.
Fredrik fyller i:
– Vår förhoppning är att också få upp en monitor vid Naturum (Fröbergets parkering vid Frökärret) där besökarna kan se var korna befinner sig.
Här ses två uppkopplade kor med halsband.
Matilda menar att många människor är väldigt rädda för kor.
– Det här kan vara extra bra för hundägare, för korna ser hundar som rovdjur. Jag bor i Axvall mellan Skövde och Skara och där, på Axevalla hed, dog en hundägare när han försökte rädda sin hund när den omringades av kor.
Hur kan tekniken hjälpa lantbrukare?
– I första hand spara tid eftersom de enligt lag ska ha daglig tillsyn på djuren. Köttdjuren går oftast i stora, avlägsna beteshagar så det kan vara svårt att hitta dem, säger Matilda.
Fredrik fortsätter:
– Daglig tillsyn har två moment, att hitta kon och sedan bedöma hälsotillståndet. Detta lägger lantbrukarna i snitt fyra timmar per dag på. Vi tror att vår teknik kan avlasta i båda dessa moment. Den kan känna av om djuret rör sig normalt, eller om det haltar. Den kan också läsa av stress, hur snabbt det rör sig, och den kan känna av när kon böjer sig ner för att beta, så den kan registrera hur stor del av dagen djuret betar. Och stegräknare finns också. Tanken är att lantbrukaren ska få larm om det inträffar något avvikande med djuren.
Så här ser de uppkopplade korna ut på den digitala kartan.
Ngulia har i dagarna fått klart med nya ekonomiska medel från Jordbruksverket som tryggar fortsatt utveckling.
– Vi hoppas kunna övertyga Jordbruksverket om att de djurhållare som har den här tekniken på sina djur inte behöver ha daglig tillsyn på dem. Att det då kan räcka med varannan eller var tredje dag. För om tekniken fungerar som den ska så har ju lantbrukaren tillsyn 24 timmar om dygnet med den, säger Matilda von Rosen.
Fredrik Gustafsson och Matilda von Rosen tittar på den digitala kartan i telefonen där de ser var i Tinnerö korna befinner sig.
Fredrik tar fram telefonen och visar där på den digitala kartan hur en ko har rört sig sina två senaste kilometrar i rörelse. Där går också att se hur den rört sig senaste månaden, vilket i det här fallet är ett jätteområde i Tinnerö.
– Jag tror verkligen på konceptet med betesdjur på lösdrift i naturområden, säger Fredrik. När Världsnaturfonden kom med sin köttlista i höstas var det bara två typer av kött som var grönlistade. Det var vilt och frigående betesdjur. Mycket beroende på att de frigående djuren gynnar den biologiska mångfalden, vilket Världsnaturfonden prioriterar.
Här är en av de uppkopplade korna duktig och poserar för kameran även om en kompis står i vägen.