– Det är oroväckande med det här ökande antalet, säger socialchef Anita Låhdö.
Under sommaren fanns många tiggare på Linköpings gator och socialtjänstens beredskapsteam noterade då ett högt antal akuta besök. ”Främst har besöken handlat om ansökningar om hemresor för EU-medborgare från främst Rumänien och Bulgarien” skriver tjänstemännen i en verksamhetsbeskrivning.
Efter sommaren har tiggares akuta hjälpbehov fortsatt att öka.
Mellan augusti 2013 och augusti 2014 beviljade socialtjänsten i Linköping ekonomisk hjälp för hemresor för totalt 89 personer som levde som tiggare i Linköping och som socialtjänsten bedömde hade akuta behov av hjälp. Det blir genomsnittligen 7-8 personer i månaden.
Under hösten har antalet ärenden per månad fördubblats. I september beviljades 17 personer hemresa, under oktober 14 personer. Med fortsatt hjälpbehov på den nivån de kommande tolv månaderna skulle antalet personer hamna på cirka 180.
Att tigga i Sverige är lagligt, att resa till ett annat EU-land och uppehålla sig där om man kan försörja sig själv – på tiggeri eller på annat vis – är tillåtet.
Om en person inom Sveriges gränser råkar i akut nöd och exempelvis inte har råd med mat eller kan ordna tak över huvudet har personen enligt socialtjänstlagen rätt att ansöka om bistånd i den kommun där personen just då befinner sig. Detta gäller oavsett medborgarskap.
Villkoren är lika för en tiggande person från Rumänien som saknar pengar till mat, och en Stockholmsbo på besök i Linköping som tappat sin plånbok och inte kan köpa en tågbiljett hem.
– Vi prövar om personen kan klara sig själv eller ta sig hem själv. Kommer vi fram till att en person behöver akut hjälp så beviljar vi medel till hemresa, säger socialchef Anita Låhdö.
I Linköping arbetar Stadsmissionen sedan ett år tillbaka riktat mot EU-migranter för att hjälpa dem med basala behov som dusch och klädtvätt, de kan köpa mat för en liten slant, det finns ett härbärge under höst- och vintermånader och migranter får råd om hur de ska lösa sin situation hos Stadsmissionens byrå Crossroads.
– Vi märker att människorna får god information från Stadsmissionen. Det är så att säga rätt personer som kommer till oss med ansökan om hjälp. Vi har bara sagt nej till ett fåtal personer, säger Anita Låhdö.
EU-migranter i nöd har blivit ett prioriterat ärende hos organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som vägleder kommuner i frågan. Nyligen deltog Anita Låhdö i ett sammanträde arrangerat av SKL där även Utrikesdepartementet, Socialdepartementet och ett flertal större kommuner medverkade.
– Vi står lite handfallna inför situationen. På träffarna går vi igenom juridiken och läget i kommunerna och hur vi arbetar med frågan, säger Anitha Låhdö.
I veckan som gått besökte representanter från Linköpings kommun och hjälporganisationen Hjärta Till Hjärta Rumänien. På plats har de bland annat sett förhållandena i de byar som många tiggare i Linköping kommer ifrån för att bättre förstå vad som får dem att ge sig av hemifrån och hur hjälp kan utformas.