Dubbelmordets upplösning lockar fler att släktforska

Medlemmarna i släktforskarföreningen DIS hoppas att utställningen ska få fler att vilja släktforska. De ser redan ett ökat intresse efter att dubbelmordet löstes med hjälp av släktforskning och dna-teknik.

DIS-medlemmarna Annica Grönlund, Lisbeth Engdahl, Bengt Eriksson och Björn Johansson hoppas att utställningen ska få fler att vilja ta tag i sin släktforskning.

DIS-medlemmarna Annica Grönlund, Lisbeth Engdahl, Bengt Eriksson och Björn Johansson hoppas att utställningen ska få fler att vilja ta tag i sin släktforskning.

Foto: Alexzandra Persson

Linköping2020-08-03 20:30

Föreningen datorhjälp i släktforskning (DIS) firar 40 år med utställningen "Släktforskning – inte bara namn och årtal" i Gamla Linköping. Den pågår fram till 27 september. Föreningsmedlemmarna Annica Grönlund, Björn Johansson, Bengt Eriksson och Lisbeth Engdahl hoppas att utställningen ska få fler att vilja ta tag i sin släktforskning. 

Under pandemin har de suttit hemma och samlat ihop information till utställningen. De har forskat på sina egna familjer men även andra personer som har väckt deras intresse. De har fått fram information om människor som levde från år 1565 och framåt. 

– De historier som hänger här handlar om kriminella, adel och präster. Det finns också berättelser om ond bråd död, säger Bengt Eriksson och Lisbeth Engdahl fortsätter: 

– Folk frågar alltid hur långt man har kommit i sin släktforskning. Men det handlar egentligen om alla historier. 

De menar att det finns massvis med historier om människor från förr som väntar på att bli upptäckta och berättas vidare. Som namnet på utställningen antyder är släktforskningen mer än bara namn och årtal. 

– När man hittar ny information själv får man en kick. Den natten sover man inte mer. Släktforskning är väldigt beroendeframkallande, säger Annica Grönlund.

Hon menar att vår historia kan säga mer om oss som människor. Man vet hur ens föräldrar har påverkat en. Sedan har ens föräldrars föräldrar påverkat dem, vilket i sin tur påverkar en själv. Hon tror att släktforskning kan vara ett verktyg för att ta reda på vad som har format en och att historia får oss att förstå samtiden bättre. 

På utställningen finns en gästbok där man kan fylla i namn, hemvist och huruvida man har topsat sig för DNA. Cirka 200 personer har skrivit i boken sedan utställningen öppnade, men de tror att de haft fler besökare än så. De har även en digital utställning på deras hemsida för riskgrupper som inte vågar sig ut på museum i dessa tider. Nu tror de att intresset för släktforskning ökar.

– Intresset att köpa dna-kitt har ökat sedan man lyckades fånga dubbelmördaren med hjälp av släktforskning, säger Annica Grönlund. 

Hon har även en uppmaning till alla människor som är nyfikna på sin historia:

– Fråga era äldre släktingar om er historia medan det finns någon att fråga. Det mycket svårare att ta reda på sånt i efterhand.

De har fått fram information om människor som levde redan år 1565.
De har fått fram information om människor som levde redan år 1565.
Karta: Gamla Linköping
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!