Åse Östholm Balkhed, överläkare på infektionskliniken vid US i Linköping, lade märke till tendensen och inledde en studie tillsammans med två kollegor.
– Det har ökat dramatiskt. 2002 var det en handfull patienter, nu är det ett par hundra per år som smittas och får infektioner.
Är du överraskad?
– Ja, att det har gått så snabbt.
Det finns ingen spridning på sjukhus i Östergötland, desto vanligare är att man smittas under utlandsresor.
I studien undersöktes bland annat 226 personer före och efter sin resa utanför Norden.
70 procent av alla som besökte Indien blev smittade. Även andra asiatiska länder låg högt. Runt 50 procent av de som rest till afrikanska länder, norr om Sahara, drabbades också.
Enligt Åse Östholm Balkhed beror förekomsten av resistenta bakterier delvis på hög antibiotikaanvändning. I många länder är antibiotika lättillgängligt och går att köpa på gatan. Det hänger även ihop med orent vatten och dåliga avlopp.
Smittade personer drabbas lätt av urinvägsinfektioner. Om inte vanlig behandling biter kan patienten tvingas ligga på sjukhus och få antibiotika intravenöst. Det utrotar inte bakterierna utan behandlar infektionen.
– Men de flesta har inga infektionssymptom alls, de bär det bara i tarmen. Majoriteten blir av de resistenta bakterierna inom ett år.
Det sker oftast av sig självt när tarmfloran förändras och plockar upp andra bakterier.
Folk blir lätt skrämda när de hör om resistenta bakterier, vad säger du om det?
– Jag tycker inte att man ska vara panikslagen, men man ska ha det i åtanke. Har man varit utomlands och fått en infektion, ska man tala om det. Då kan vi ta odlingar och ge en bredare antibiotikabehandling om det behövs.
Ska man avstå från att resa till vissa ställen?
– Jag tror inte att vi ska isolera oss. Men tänk på att ha god hygien och undvik att äta rå eller otillräckligt tillagad mat.
Åse Östholm Balkhed menar att detta är ett stort globalt problem. Det gäller att sprida kunskapen så att fler länder jobbar hårdare för att begränsa antibiotikaanvändandet. Inte bara i sjukvården utan även inom livsmedelsindustrin. Antibiotika används inom djurhantering runtom i världen och frukt och grönt kan vattnas med smutsigt vatten.
Samtidigt utvecklar inte läkemedelsföretagen nya antibiotikamediciner på grund av dålig lönsamhet. För att stimulera utvecklingen utreder bland annat EU om de ska bidra med mer pengar. Både till läkemedelsföretagens och sjukvårdens egen forskning på området.