Norsen är ekologiskt och ekonomiskt skyddsvärd eftersom den fungerar som basföda för andra fiskar, främst abborre och gös. Standardiserade provfisken som kartlägger Roxens fisksamhälle har skett fyra gånger – 1990, 2001, 2010 och 2013.
Liten andel nors
Provfisket förra året gjordes inom SLU:s forskningsprojekt på mellanskarv i Roxen. Där redovisas också maginnehållet i 226 skjutna mellanskarvar från Roxen. Vanligast var gers, abborre och mört. En liten andel nors noterades, men betydligt oftare strömming – som närmast finns i Bråviken.
Vårens norslekar var förr ymniga både i Svartån och Motala ström. De två första provfiskena visade på en nedgång. Den tredje tydde på en viss återhämtning, men 2013 uteblev norsfångsten. Åke Wester i Roxens fiskevårdsområdesförening anser att det är regleringen vid Tekniska verkens vattenkraftverk som förklarar både att norsen ökade 2010 och försvann 2013.
"Sabotage mot norsleken"
Enligt Tekniska verkens frivilliga överenskommelse med länsstyrelsen ska nolltappning som torrlägger Svartåns och Motala ströms nedre delar undvikas under norsens lek, som börjar vid islossningen. Enligt ett pressmeddelande i maj 2008 sattes perioden till 1 april–15 juni, medan det i 2011 års fiskevårdsplan för Roxen står 1 mars–31 maj. Första minimitappningen skedde 2009.
– Då började norsen återhämta sig, men i mars 2012 saboterade Tekniska verken norsleken med en planerad reparation i Motala ström under mars som stoppade vattenflödet. Att norsen försvunnit från Roxen är ett miljömord. Tänk om kuvöserna på BB skulle stängas? Det är precis vad som skedde mitt i norsleken, säger Åke Wester.
Okänt trendbrott
Enligt länsfiskekonsulent Per-Erik Larsson beror norsens nedgång sedan 1990-talet antingen på vattenregleringen eller på skarvens etablering i Roxen. Att det skett ett negativt trendbrott det senaste året känner han inte till.
– Det har jag ingen information om. Vi har gjort vad vi kunnat för norsen genom att tillåta skyddsjakt på skarv och ha en överenskommelse om regleringen med Tekniska verken. Slutar vattnet rinna under lekvandringen blir norsen förvirrad, men bolaget har ett yvigt tillstånd i en gammal vattendom med rätt till nolltappning och kör när man får mest betalt vilket kan ge konsekvenser för miljön. Ska vi som myndighet gå in med tillsynsverktyget måste vi ha mycket på fötter, säger Per-Erik Larsson.
Ny överenskommelse?
Ola Palmquist, driftchef för Tekniska verkens vattenkraft, försäkrar att den frivilliga överenskommelsen fortfarande gäller 1 april–15 juni.
– Att det skett en reparation under mars 2012 är inte otänkbart, men gjordes i så fall utanför den tid som överenskommelsen gäller. Om norsleken startat tidigare det året och sammanfallit med avstängningen är det oturligt. Vi har ingen önskan att störa norsleken. Finns det anledning att justera perioden gör vi det, säger han.
Även om Roxens fiskevårdsområdesförening ställer kravet?
– Ja, om länsstyrelsen är med på det. Överenskommelser gör vi helst med en myndighet, säger Ola Palmquist.
I samband med Hushållningssällskapets utredning om fria fiskvägar i Motala ström och Svartån undersöks i höst även vattendragens lekområden. Att skapa fria fiskvägar förbi Malfors-Nykvarn beräknas till 20 miljoner och förbi Svartåfors cirka 7 miljoner.
– Det absolut viktigaste för oss är att Tekniska verken släpper på vatten från mars så att det blir fungerande lekområden för norsen upp till Malfors respektive Svartåfors. De andra åtgärderna kan vänta, säger Åke Wester.