– Vi undersöker nu vad skolor och elever behöver, vilka lokala politiska beslut som kan behövas för att hjälpa upp. Vi fokuserar just nu på eleverna i trean på gymnasiet så att de kan få sin examen, säger Lars Uhlin, sakkunnig vid utbildningsförvaltningen i Linköpings kommun.
Intervjuer har gjorts med skolledningarna på de fem kommunala gymnasierna Katedralskolan, Berzelius, Folkunga, Birgittaskolan och Anders Ljungstedts gymnasium. Bilden är tydlig: Distansundervisning har fört med sig fler nackdelar än fördelar. Nu går kommunen vidare med enkäter och intervjuer med elever.
Politikerna i bildningsnämnden, med ansvar för gymnasiet och vuxenutbildning, gav för en tid sedan förvaltningen i uppdrag att undersöka den så kallade undervisningsskulden; ett nu vedertaget nationellt begrepp som handlar om vad gymnasieelever missat i sin utbildning under perioderna av distansundervisning i pandemin.
Vi har tagit del av den sammanställning som gjorts efter intervjuerna med skolledningarna. De berättar att många elever signalerar en sänkt motivation för sina studier. Många har också haft svårt med studiero, när syskon och föräldrar också studerar eller jobbar hemifrån. Skolpersonal ser att eleverna får en sämre samlad struktur över sin inlärning och jobbar sämre på lektioner då de sitter uppkopplade. Elever har generellt fått grundare kunskaper i kurser som getts. Kurser och moment har fått planeras om, men på en del kurser är det omöjligt eftersom yrket kräver certifiering. Vissa praktiska kurser har inte kunnat genomföras.
Lärare har ägnat mycket tid åt att planera om, och åt att hjälpa svaga elever som behöver stöd. Samtidigt drabbas även högpresterande elever som inte når sin fulla potential på distans.
Kommunen kommer att analysera svaren, närvaro, frånvaro och betyg och ta ställning till vilka åtgärder som kan behövas. Staten ger kommuner pengar för att arrangera sommarskola – men sakkunnig Lars Uhlin uttrycker tveksamhet.
– Vi får se vad som blir bäst. Många elever är trötta efter en ansträngande tid och det är inte säkert att det är lovskola som gör bäst nytta. Personalen är också trött, säger han.
Första stödinsatserna fokuserar på elever i årskurs tre, men även elever i nuvarande årskurs ett och två kartläggs.