Dokumentation tar mer tid än riktiga möten

Dokumentationen tar extremt mycket mer arbetstid än möten med människor. Det berättar socialsekreterare som jobbar med barn- och ungdomsvård. Så är det i Linköping, och så är det i hela landet.

Stora utmaningar. Det är vad samtalet gäller, mellan Carolin Meijer-Larsson, Ulla Salmela Trosell och Cecilia Grefve.

Stora utmaningar. Det är vad samtalet gäller, mellan Carolin Meijer-Larsson, Ulla Salmela Trosell och Cecilia Grefve.

Foto: Jeppe Gustafsson

LINKÖPING2015-09-30 15:27

Cecilia Grefve, regeringens nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, reser runt i landet och kollar läget med socialtjänsterna i 52 kommuner.

– Mitt uppdrag är höra vad som saknas och vad som behöver göras på kommunal, regional och nationell nivå, säger hon, men också att lyfta fram det som fungerar och som andra kan lära av.

Före besöket görs i varje kommun en mätning av hur utredande socialsekreterares arbetstid fördelas. I Linköping går 13 procent av socialsekreterarnas tid åt möten med barn och vuxna och 38 procent av arbetstiden ägnas åt dokumentation.

– Det ser likadant ut i andra kommuner och för övrigt i andra verksamheter också, säger Cecilia Grefve. Kraven på dokumentation är höga i dag, och det finns knappast någon administrativ personal anställd för detta.

– Resultatet blir ett underlag att lyfta vidare, och här finns diskussionsutrymme för kommunerna: hur ska det här kunna ändras? Kanske finns teknik och it-stöd som kan användas bättre?

Eller kanske, säger Carolin Meijer-Larsson som är verksamhetsutvecklare i Linköping, är det dags att anställa fler assistenter.

– I början av 1990-talet hade vi dubbelt så många som nu. De är lätta att rekrytera, flera hundra söker varje tjänst. De skulle frigöra socialsekreterarna som är mycket svårare att rekrytera.

Personalbehovet inom socialtjänsten är stort.

– Vi lyfter behovet av inriktning mot myndighetsutövning på socionomprogrammet, och behovet av praktiktid, säger Cecilia Grefve. Vi har nog en resa att göra där, för att kunna behålla de socialsekreterare vi har och för att kunna rekrytera nya.

Höjda löner och satsning på kompetensutveckling räcker inte, säger Ulla Salmela-Trosell, avdelningschef för individ- och familjeomsorg.

– Kanske handlar det också om att gå tillbaka till kärnan i det sociala arbetet, säger hon, och det är mötet med de enskilda människorna.

Efter alla samtal om goda exempel, problem och behov av nationellt stöd ska nu kommunen ta fram en plan för handling om hur den sociala barn. och ungdomsvården ska förbättras. Den presenteras om två månader. Om ett år kommer Cecilia Grefve tillbaka för att följa upp planen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om