Att anlägga en äng i sin trädgård är ett sätt att gynna den biologiska mångfalden.
Många djur och deras livsmiljöer minskar i en rasande takt, både i Sverige och i resten av världen – världsnaturfondens rapport "Living planet report" visar att vilda ryggradsdjur i snitt har minskat med 69 procent sedan 1970.
Hisnande siffror.
– Läget är kritiskt och jag är genuint orolig för hur det ska gå, men det är skönt att det börjar hända något nu, säger Karl-Olof Bergman som är docent i naturvårdsbiologi på Linköpings universitet.
196 av världens länder finns representerade i Kanada där COP 15, toppmötet för biologisk mångfald arrangeras. Målsättingen är klar – ett uppdaterat ramverk behövs för att vända den dystra trenden.
Naturen behöver återta förlorad mark.
– Det är ett fantastiskt viktigt möte. Klimatet och den biologiska mångfalden är de två stora knäckfrågorna vi har, frågor som vi måste lösa för framtida generationer, säger Karl-Olof Bergman.
Länderna ska bland annat enas om ett mål som gör att utarmningen av arter och naturmiljöer förhindras till 2030 – för att fram till 2050 ta den biologiska mångfalden till en bättre nivå igen.
Ett stort steg blir att försöka komma överens om att 30 procent av världens yta ska skyddas till 2030.
– Det är för lite egentligen om man ser det globalt. Men det varierar lokalt, skyddar du bara 30 procent av Amazonas kommer området troligen att kollapsa och släppa ut enorma mängder koldioxid. Men för svensk del är ju ett skydd på 30 procent på våra skogar bra. Det finns beräkningar på att det räcker ganska långt för att rädda våra arter, säger Karl-Olof Bergman.
Klimat och biologisk mångfald har mycket gemensamt – exempelvis är en av de stora frågorna på det pågående toppmötet hur mycket västvärlden ska stötta de fattigare länderna med pengar och andra insatser.
– Precis som på klimatsidan är det vi i den rika delen av världen som har nyttjat våra miljöer hårt. Det är vår konsumtion av mat och varor som driver förlusten av biologisk mångfald. De som har kvar mycket av sin mångfald är ofta fattigare länder som behöver finansiellt stöd från oss för att klara av det här, säger Karl-Olof Bergman.
Vad tror du toppmötet kommer att mynna ut i?
– Svårt att spekulera om, den slutliga skrivelsen kommer säkerligen bli ganska urvattnad. Samtidigt pågår det en massa parallella möten och det är viktigt att inte fastna i ett totalt nattsvart mörker. Det finns faktiskt exempel där man lyckats vända utvecklingen och naturen har tagit tillbaka det som gått förlorat.
Upplever du en större nyfikenhet kring biologisk mångfald i dag än för några år sedan?
– Ja, framför allt under pandemin. Det blev som en explosion av behov att ta sig ut, folket återupptäckte naturen.
Vad kan man göra själv för att gynna den biologiska mångfalden?
– En supersimpel grej är att öka andelen växtbaserad kost. Majoriteten av all odlingsbar yta går åt till köttproduktionen.
Karl-Olof Bergman ger fler tips som man som enskild individ lätt kan göra:
"Strunta i att klippa gräsmattan och gör trädgården till en äng".
"Konsumera mer kvalité än kvantitet. Köp produkter med en förväntad lång livslängd".
"Sätt upp bihotell om du har trädgård".
Har det verkligen någon betydelse om jag sätter upp ett bihotell eller sparar en yta till äng?
– Kan alla göra det här i en hel stad, då börjar det hända grejer lokalt, säger Karl-Olof Bergman.