Lägret arrangeras av bland annat det kommunägda bolaget Mjärdevi science park för andra sommaren i rad. Det kan beskrivas som en succé: 50 barn ska delta och det tog 42 minuter och 48 sekunder för att fylla platserna. Hälften av dem var vikta för killar och hälften för tjejer. Här finns dock en viss skillnad. Det tog nämligen bara cirka tre minuter för killarnas kvot att fyllas. Det har fått flera att reagera. Bland annat hörde en pappa till en nioårig pojke av sig till Corren och berättade hur sonen reagerade:
– Han blev otroligt ledsen. "Jag hatar tjejer" sa min son efteråt berättar mannen som inte vill att hans namn publiceras, på grund av hänsyn till sonen.
Pappan övervägde först att anmäla saken till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Via mejl kontaktade han sedan bland annat Mjärdevi science parks vd Lena Miranda.
– Jag tycker att det är fel, säger pappan. Jag tycker att man ska ge killarna och tjejerna exakt samma förutsättningar. Min son är nio år, han kommer nog över det här. Men samhället ser ju ut så här. Ska det vara jämställt så ska väl killarna och tjejerna få anmäla sig samtidigt och när platserna är slut så är de.
Lena Miranda beklagar att pojken inte fått någon plats.
– Vi tycker att vi måste göra på det här sättet. Vi vet att intresset är stort men vi har begränsade resurser. I den bästa av alla världar skulle ju alla dataintresserade få plats på lägret. Ett skäl till att vi arrangerar Coderdojo Summer Camp är att vi behöver säkra den framtida kompetensförsörjningen av IT-utvecklare och programmerare.
Hur tänkte ni med den här fördelningen?
– Intresset för programmering och teknik är generellt mindre hos tjejer än killar. Men vi ville ha hälften tjejer med på lägret. Vi är ganska stolta över att vi har lyckats, säger Lena Miranda.
År 2020 räknar EU med att det kommer att saknas en miljon programmerare. Allt för få läser vidare till programmerare och utvecklare, enligt Miranda. För att lösa det krävs olika olika åtgärder:
– Ett sätt är att stimulera barns och ungas intresse för teknik. Ett annat är att få fler tjejer att intressera sig, vilket skulle bredda intaget till högskolan. Och ett tredje sätt är att få in flera utländska akademiker på arbetsmarknanden, säger Lena Miranda.
Susanna Lundmark, kommunikatör vid Diskrimineringsombudsmannnens (DO) presstjänst, kan inte kommentera den specifika händelsen. Hon säger att diskrimineringslagen i vissa fall kan tillåta att exempelvis tjejer behandlas olika.
– Men det krävs utredning för att bedöma om det handlar om diskriminering eftersom det beror på det enskilda fallet. Det bästa vore om den här personen hörde av sig direkt till oss på vår vägledningstjänst, via e-post eller på vår telefontid, säger Lundmark.