Under tisdagen öppnade Byrån mot diskriminering i Östergötland en filial i Skäggetorp.
Men föreningen är inte ny för Linköping. Sedan hösten 2010 finns en filial på Medborgarkontoret på huvudbiblioteket.
Diskriminering är känt
Utanför Medborgarkontoret i Skäggetorp Centrum står Kristin Tran bredvid en stor affisch med föreningens logga. Än så länge står hon ensam. Någon rusning är det inte, men några äldre herrar som sitter på en bänk vid sidan om ser intresserat på.
Kristin Tran har gått runt lite för att höra sig för om människor här vet något om föreningen. Men resultatet var lite nedslående. Ingen hade hört talas om föreningen.
– Däremot kände de flesta till diskriminering och hade erfarenhet av det, säger hon.
Juridik och opinion
Föreningen, som är ideell, arbetar framförallt med två fokus. Juridisk rådgivning och förebyggande och opinionsbildande arbete.
Exempelvis samarbetar man med katedralskolan i Linköping i ett projekt som heter Reagera (Re:agera) som handlar om hur man via sociala medier kan sprida kunskap om mänskliga rättigheter, antidiskriminering och nätaktivism. Bland annat ska eleverna skapa filmklipp som sedan ska spridas via Internet.
Ett annat projekt - kallat face to face - handlar om att öka både delaktigheten och inflytandet i de demokratiska processerna. Tanken är att man skapar ett mentorskapsprogram med utvalda lokalpolitiker som ska visa ungdomar hur beslutsfattande går till på olika nivåer.
Sju diskrimineringsgrunder
Svensk lag – och till viss del både EU-direktiv och FN-konventioner – ligger till grund för föreningens arbete som inte ska förväxlas med diskrimineringsombudsmannen (DO) som är en myndighet.
I Sverige finns sju diskrimineringsgrunder och det är utifrån de som föreningen arbetar.
– För några år sedan fanns det fem, sedan tillkom två och i framtiden blir de säkert fler, tror Kristin Tran.
Sju grunder (se faktaruta) för diskriminering är inte särskilt mycket. Frankrike har, som exempel, omkring femtio, berättar hon.
– Där har man tagit med saker som utseende, politisk uppfattning och övervikt, säger hon.
Bemötande viktigt
De flesta som kommer till byrån anser sig ha blivit diskriminerade på grund av sin härkomst, sitt kön eller för att man har ett funktionshinder
– Då handlar det mycket om det bemötande man fått i kontakter med myndigheter eller med vården, konstaterar Kristin Tran.
När föreningen får ett ärende tittar de på det från alla inblandades perspektiv. Men den som känner sig diskriminerad har tolkningsföreträdet.
– Vi gör en opartiskt utredning, gräver i, och tittar på vad som hänt utifrån alla inblandades sida. Vilka rutiner har man och följs de?
De som anser sig drabbade vill ibland driva ett ärende för att få skadestånd, men oftast handlar det om man vill ha en ursäkt, enligt Kristin Tran.