Din kropp - en miljardindustri

Våren är uppståndelsens och förändringens tid. Således också årets intensivaste period för skönhetsbranschen.

För ett par decennier sedan var den estetiska plastikkirurgin en försvinnande liten bransch. Nu är det en industri som växer med en fart som saknar motstycke – 15 procent per år – och utan några tecken på att minska.

Bara operationerna uppskattas omsätta minst 600 miljoner kronor om året i Sverige. Då tillkommer de alltmer populära icke-kirurgiska ingreppen: Botox, fillers och laserbehandlingar.

Östergötlands estetiska centrum är Linköping. I staden finns flera plastikkirurgiska mottagningar att välja på, de flesta med fräscha, moderna lokaler och snygga, välinformerade hem-sidor med utförliga prislistor. Och även om tillgången är stor matchar den inte den ständigt ökande efterfrågan.

Den som botaniserar bland alternativen kan få intrycket av att det vimlar av privatpraktiserande plastikkirurger i Linköping. Sanningen är att basen för stadens, och hela länets, plastikkirurgiska verksamhet finns på våning 14 på Universitetssjukhuset. Där, på hand- och plastikkirurgiska enheten, sitter de på rad: Johan Thorfinn, Hans Nettelblad, Johann Zdolsek, Avni Abdiu ... Alla överläkare, främst inriktade på så kallad rekonstruktiv plastikkirurgi, men alla också deltidspraktiserande skönhetskirurger på stans privatkliniker.

Östergötland har än så länge bara en enda helt privatpraktiserande plastikkirurg. Pär Danielsson lämnade för några år sedan US för att på heltid ägna sig åt sin mottagning Plastikhuset, som under sin slogan ”Plastikkirurgi för vanligt folk” driver mottagning i egen läkarvilla i Tornby i Linköping.

– Nu på våren är det hårt tryck. Sen inför julen är det rätt mycket också. En sån här dag gör vi väl 2–3 fillers och 2–3 Botox-injektioner, säger han.

Minst 80 procent av de 25 000 operationer som görs på ett år i Sverige är bröstförstoringar. Bara Plastikhuset lägger in 300–350 bröstimplantat på ett år. Och Pär Danielsson ser inga tecken på att efterfrågan skulle minska.

– Det är en ökande trend. Men framför allt på de icke-operativa behandlingarna. Då behöver man inte ens vara borta från jobbet och ser resultat omgående.

På Universitetssjukhuset finns också professor Gunnar Kratz. Främst känd för att han ensam står för en majoritet av landets könskorrigeringar, men också ordförande i den rikstäckande föreningen Svensk plastikkirurgisk förening. Huvuddelen av sin tid tillbringar han på US, men några dagar i månaden ger han kvinnor nya bröst på den egna kliniken Plastikakademin.

– Vi är fyra kirurger på Plastikakademin, och vi skulle kunna jobba heltid alla fyra. Det finns det absolut patientunderlag för. Jag trodde att den ekonomiska nedgången för några år sen skulle göra att vi fick se en avmattning, men det kan jag inte se att vi har gjort, säger han.

Det senaste decenniet har antalet skönhetsoperationer i Sverige mer än fördubblats.

Läs mer i tisdagens Corren.