Det säger Helena Iacobaeus, statsvetare och doktorand vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Liu. Hon forskar om hur kommunerna kan minska digitalt utanförskap och om bibliotekens funktion. På Linköpings stadsbibliotek erbjuds den kostnadsfria tjänsten Teknikhjälpen varje torsdagseftermiddag. Runt om i landet finns flera liknande verksamheter.
– Biblioteken har ett viktigt samhällsuppdrag och gör ett värdefullt jobb med att möjliggöra tillgänglighet. Det sänker ribban för dem som behöver hjälp, säger hon.
De flesta som lever i digitalt utanförskap är äldre.
– Men det finns också andra grupper som använder internet i lägre utsträckning, som landbygdsbor och personer med lägre utbildningsnivå. Sociala medier är inte så stort i äldre åldersgrupper, men en del av dem som inte använder internet så ofta kan ändå använda sociala medier mer än andra, säger hon.
En grupp som ofta besöker biblioteken för att få internethjälp är nysvenskar.
– Man har mycket teknik att ta till sig i ett nytt land. Men det är inte så att nysvenskar för det lever i ett digitalt utanförskap. De som är födda utanför Norden använder internet mer frekvent än de som inte är födda här, enligt en undersökning. Man ska inte tro att bara för att man inte använder system som vi har, som Försäkringskassan, så kan man inte använda andra system som Skype.
99 procent av Sveriges medborgare över 55 år äger en mobiltelefon och åtta av tio av dem surfar och utför olika ärenden på webben, enligt en undersökning av Seniorbarometern. Men till skillnad från de yngre lägger de äldre inte i närheten lika mycket tid på mobilsurfande. Enligt studien mobilsurfar runt sju av tio äldre mindre än en timme om dagen.
Helena Iacobaeus menar att det finns faror med att inte kunna använda internet i Sverige.
– Vi lever i ett välfärdssamhälle med många som ställer upp för en, men digitalt utanförskap kan göra att personen känner sig isolerad och begränsad. Plötsligt kan man inte göra sådant man tyckte var lätt tidigare, som att boka en tågbiljett, biobiljett eller ha bankservice, säger hon. Det är också svårt att söka jobb, boende och bidrag vilket då får en stor inverkan på ens privatekonomi. Dessutom finns mycket information om hälsa, vård och skola online.
– En viktig sak är att det är svårare att påverka samhället demokratiskt om man inte har tillgång till information från internet. Där kan man också lämna medborgarförslag på eller hitta patientnämnden om man är missnöjd med vården och så vidare, fortsätter hon.
Under de senaste åren har det talats mycket om farorna med "sociala medier"-bubblor och om falska nyheter som sprids på internet, men samma problem kan också uppstå utan.
– Det är viktigt att kunna söka information och ha förståelse för vad som är en säker källa och bedöma om det är en myndighet, fristående organisation eller media. Annars kan man gå mycket på upplevda faror som statistiskt sett inte är ett hot, förklarar hon.
Något som ökar i samhället är stress på grund av för mycket användning av dator och mobiltelefon.
– Generellt sett visar andra studier att äldre över 65 år har mindre skärmtid men det finns många som sitter framför skärmar i föreningsliv, arbetsliv och privatliv och digital stress kan också drabba dem.