Ninos Gorgis har jobbat som trafiklärare i 17 år i Linköping. I sitt yrke har han coachat flera kvinnor som haft det tufft.
– Att ta körkortet betyder frihet, men tyvärr finns det risker att den känslan inskränks när vägen till körkortet präglas av kontrollerande personer, säger han.
2022 tog Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland emot 569 ärenden och samtal där personer hade utsätts för olika typer av våld. Ninos Gorgis känner till problematiken. Han förklarar att han har haft kvinnliga elever vars manliga släktingar alltid har följt med och övervakat under körlektioner.
– Det kan vara en make, far, broder eller kusin som vill vara med och kontrollera kvinnan. Oftast är det mannen som har fört talan hela tiden. Jag får tänka hur jag ska bete mig, vad jag säger, vilka ord jag använder.
Han berättar att övervakningen kan bestå i att mannen sköter hela planeringen åt eleven och är strikt med tiderna.
– Stämningen blir annorlunda. De vill vara närvarande hela tiden och bestämma. Det är ett problem vi har. Jag tycker det är synd att man inte lyfter det.
Ninos kom till Sverige som sjuåring med sina föräldrar. Familjen växte upp i stadsdelen Ryd i Linköping.Ninos kom tidigt i kontakt med hederskultur. Flera av hans klasskompisar och bekanta blev kontrollerade på ett eller annat sätt.
– De fick inte umgås med killar, inte ha på sig vad de ville och många fick inte ens gå på skoldiscot. Jag har sett hur andras uppväxt har varit och det är mycket känner jag igen i den kontrollerande kulturen.
Att eleverna väljer att öppna sig just för Ninos tror han själv beror på att han har lätt för att visa sina egna känslor men även att förstå och uppleva hur andra människor känner. Han har lätt för att leva sig in i andras situationer och uppfatta signaler.
– Många gånger har elever kommit hit och brutit ihop, för man kanske haft det jobbigt hemma eller i skolan. Vissa väljer att öppna upp sig mer än andra och vi säger ingenting vidare. Det viktigaste är att de känner sig trygga och att samtalen inte tar över bilkörningen.
Han förklarar att körkortet kan göra en stor skillnad för de utsatta kvinnornas framtid.
– Det betyder allt. För dem betyder körkortet frihet, att de också kan och inte bara männen. Jag försöker få dem förstå att de behöver körkortet för att bli så självständiga som möjligt och att det kan förändra hela framtiden. Det är jättesvårt. Blir mycket snack, coachning och förberedelser. Ibland blir jag som en psykolog.
Christer Rosén Wickman jobbar som förbundssekreterare på Sveriges Trafikutbildares Riksförbund (STR) och bekräftar att förbundet har fått signaler på att hedersproblematik förekommer bland elever. Han menar att kvinnor som lever i en form av hederskontext behöver extra mycket stöd för att ta körkortet.
– Jag vet att det diskuteras. Kommer man in som lärare i en laddad familjesituation så ställer det väldigt stora krav på lärarens sociala kompetens och professionalitet. Skulle förvåna mig om inte alla trafiklärare någon gång under sin karriär stöter på nyanser av denna typ av problematik.