Av det anonyma Järntorget framför stadshuset finns en kopia, Kryddbodtorget i Gamla Linköping. En annan märklighet är att det vi i dag kallar för Magasinstorget invid Repslagaregatan har en namne och föregångare som låg vid Hamngatan.
Fram till det senaste sekelskiftet var Magasinstorget benämningen på ett torg som utgjorde en utvidgning av Hamngatan mellan Drottning- och Nygatorna. Det torget lades ut efter ett beslut taget i mars 1776. Avsikten beskrevs som att det skulle bli en handelsplats till stadens och Kronobränneriets nytta. Först kallades det för Bränneritorget, för att senare få namnet Magasinstorget. I det tidiga 1800-talet användes även namnet Spannmålstorget. När torget utvidgades 1859 fick det sin slutliga form. Det stensattes 1861.
Alla torgens namn är kopplade till det Kronobränneri som i enlighet med 1775 års brännvinslagstiftning anlades på den mark där Centrala Studiestödsnämndens kontor numera ligger. Tanken bakom lagstiftningen var att öka statens inkomster. Det målet nåddes inte varför Kronobrännerierna avvecklades redan 1787. Därefter arrenderades driften ut, med nutida terminologi privatiserades bränneriverksamheten.
År 1884 beslöt stadsfullmäktige att handel med bland annat skogsprodukter och hö skulle ske på Magasinstorget. Det medförde att också julgransförsäljarna kom att hänvisas dit.
Sommaren 1932 blev torget platsen för en av taxibilarnas 7 stationer. Redan 1929 hade även lastbilarna anvisats att parkera där. På 1980-talet togs Magasinstorget i sin helhet till användning för att underlätta biltrafiken och blev helt enkelt en del av Hamngatan.
Det är Arne Thorfinn som ställt en rad frågor kring Magasinstorget. Som svar på hans efterlysning av spännande uppgifter om torget kan möjligen anföras att det även varit platsen för en rad olika arrangemang. Senhösten 1891 samlades 3 000 personer till ett protestmöte mot de 1888 införda spannmålstullarna, vilka medfört höjda matpriser.
Mötet hade initierats av tidningen Östgötens grundare Isidor Kjellberg. Under några år kring sekelskiftet 1900 var torget också den plats där förstamajdemonstrationerna avslutades. Vid mitten av 1930-talet höll även nazisterna en rad möten på torget.
Kronomagasinet revs i det tidiga 1950-talet för att ge plats för Tekniska Verkens kontorsbyggnad, vilken numera disponeras av Studiestödsnämnden. Delar av byggnadens timer lämnades till Gamla Linköping. Där kom det att användas som kompletteringsvirke.
Det torg som idag heter Magasinstorget skapades vid sekelskiftet 2000 i enlighet med en 1997 antagen stadsplan, vars huvudsyfte var att skapa bostäder i kvarteret Drabanten. Det kvarteret hade då under ett par decennier använts som busstorg.
Har du frågor om Linköping förr? Skicka dem till Johan Rödin, Corren, 581 89, Linköping. Eller mejla johan.rodin@corren.se. Frågorna vidarebefordras till Gunnar Elfström.