"Vi är så innerligt trötta på det här nu", säger Isak Wibeck, ordförande för Katedralskolans elevkår, om ytterligare en våg med smittspridning och distansundervisning.
De båda avdelningscheferna har ansvar för gymnasieskolan respektive grundskolan i Linköpings kommun. Snart kan de blicka tillbaka på en två år lång coronapandemi som fortsätter att ha en omfattande påverkan på stora delar av samhället. Skolor och gymnasium tvingas återigen att stänga ned verksamheter eller övergå till distansundervisning.
Innan den nu pågående vågen är det gymnasieskolor som har drabbats värst.
– Vi har elever som innan den här vågen har bedrivit en stor del av sina gymnasiestudier på distans, särskilt eleverna i årskurs tre. Det är därför som vi nu säger att vi så långt som möjligt ska försöka hålla igång vår verksamhet och bedriva undervisning på vanligt sätt. Det är viktigt för alla elever men i synnerhet eleverna i årskurs tre, förklarar Åsa Ridne.
Kommunens utbildningsförvaltning har tidigare under pandemin kartlagt konsekvenserna av pandemins distansundervisning. Utifrån resultatet har åtgärder satts in, bland annat ökad möjlighet till lovskola och individuellt stöd.
– Man kan säga att distansundervisningen har fått både sociala och utbildningsmässiga konsekvenser. Många elever har vittnat om tappad lust och motivation, och det är ju grunden för att utbildningen ska fungera. Sedan är det så klart vissa utbildningsmoment som har varit svåra att genomföra, framförallt på yrkesprogram.
Katedralskolan är ett av de gymnasium som under de senaste veckorna har vidtagit åtgärder på grund av smittspridning bland eleverna.
Under pandemin har begreppet undervisningsskuld myntats, alltså distansundervisningens och sjukfrånvarons påverkan på elevernas utbildning. Enligt Ridne jobbar nu gymnasieskolorna intensivt med att komma tillrätta med skulden.
Påverkar den nya vågen det arbetet?
– Vilka effekter som den här vågen får är lite tidigt att summera. Om den här vågen gör att ytterligare åtgärder krävs är för tidigt att säga.
– Vi kommer att kartlägga konsekvenserna när vågen ebbar ut, fortsätter Ridne.
På grundskolan, där Christel Horsak är avdelningschef, är situationen annorlunda. Innan den nu pågående vågen har få klasser berörts av distansundervisning eller stängningar. Nu vidtar även grundskolan sådana åtgärder.
– I de flesta fall har vi vidtagit åtgärder i de yngre årskurserna och då har vi många år att ta igen ett eventuellt kunskapstapp. Samtidigt har pandemin pågått så länge och därför är konsekvenserna svårbedömda, förklarar Horsak och fortsätter:
– Skulle det här få en stor påverkan på årskurs nio har vi kortare tid på oss. Där kan det givetvis bli mer problematiskt om många elever är sjuka.
Även grundskolorna, bland annat Ljungsbroskolan, drabbas nu av nedstängningar och distansundervisning. "Om det påverkar niorna har vi kortare tid att korrigera ett eventuellt kunskapstapp", säger Christel Horsak, avdelningschef med ansvar för grundskolan.
Horsak menar att pandemin även riskerar att påverka "mjuka värden".
– Man kanske vänjer sig att vara hemma och får svårt att gå till skolan. Där försöker vi hela tiden vara observanta och vidta åtgärder när undervisningen drar igång igen, förklarar hon.
Enligt uppgifter till Corren finns det grundskolor i Linköping som nu har valt att, på grund av ett hårt tryck på lärarna, sluta att skicka hem läxor till elever som är sjuka.
Är det en vanlig åtgärd?
– Skolorna vidtar olika åtgärder för att hantera den situation som man är i. Det ser nog väldigt olika ut på skolorna, svarar Horsak.
Kommer ni att följa upp smittåtgärdernas konsekvenser?
– Ja, vi måste säkerställa hur alla elever tar igen ett eventuellt kunskapstapp, svarar avdelningschefen och fortsätter:
– Som det är nu vill vi inte belasta verksamheten mer än nödvändigt. Vi ställer inte så mycket frågor utan hjälper dem mest med det som behövs just här och nu.