Mer än var tionde deprimerad person vill ta sitt liv. Att upptäcka dessa personer i tid sparar liv, mänskligt lidande och pengar åt samhället. Lars-Håkan Thorell, 72 år, docenten i experimentell psykiatri, har ägnat nästan hela sitt arbetsliv för att utveckla en metod som ska kunna göra det. I flera kliniska studier har han visat att det finns ett starkt samband mellan självmordsrisk och en dysfunktion i hjärnan, hyporeaktivitet.
Upp till 97 procent av de som har tagit sitt liv eller på allvar har försökt att ta sitt liv, har också varit hyporeaktiva. Den dysfunktionen gör att människor tappar intresse för sin omgivning och för sin vardag samt att de inte känner någon rädsla för smärta; deras överlevnadsinstinkt fungerar inte som den ska. Thorells metod syftar till att identifiera just hyporeaktiva personer bland de deprimerade med hjälp av ett test som mäter förekomst av "nyfikenhets"-reaktioner på ljudsignaler. Ju mer man reagerar desto mer är man öppen för att bearbeta händelser i vardagslivet. Genom att testa patienternas reaktioner på noggrant utvalda toner kan man fastställa vilka som inte reagerar med "nyfikenhet" för tonerna.
Per definition reagerar hyporeaktiva personer väldigt lite på signaler. Detta är mycket ovanligt bland friska personer och även bland deprimerade patienter som inte är självmordsbenägna. Däremot är de mycket vanliga hos självmordsbenägna deprimerade.
– Det är nyckeln för att kunna bedöma vilka som riskerar att begå självmord och vem som har kapacitet att göra det. De personer som har tappat intresse för sin omgivning har lättare att lämna den och de är inte rädda för den smärta och det obehag som det kan medföra, säger Lars-Håkan Thorell.
Tillsammans med ett 50-tal forskare, vissa toppforskare i världen inom psykiatrin har Lars-Håkan Thorell genomfört första delen av en stor klinisk studie. Över 1500 patienter med diagnosen depression från 15 kliniker i nio olika europeiska länder har testats och analyserats. Ambitionen är att hitta de 13 procenten som behöver självmordsprevention.
– Målet är att kunna satsa just på de patienterna som har störst nytta av behandlingen och som skulle kunna räddas, säger han.
En databas över analyserna sparas i Linköping och i Rom och alla 15 deltagande kliniker får uppgifterna över sina patienter. Då inleds den andra fasen som innebär att patienterna ska följas upp och kontrolleras för eventuellt självmordsbeteende under tolv månader. Varje läkare ska själv bedöma hur de ska behandla sina patienter och vad man ska göra med analysinformationen. Nästa vår kommer studien att vara helt avslutad.
– Då ska vi se i praktiken hur det har fungerat.
Men om läkare vet vem som löper större risk för självmord påverkar inte det behandlingen och resultatet?
– Det etiska i studien är att då blir flera hjälpta. Vårt mål är att ingen ska begå självmord och att studien ska bevisa min tes.
Om det sker kommer företaget Emotra, som Lars-Håkan Thorell är delägare i, att lansera apparaten som utför metoden för att hitta hyporeaktiva personer.