På tre år har 10 procent färre niondeklassare gått till fristående gymnasier.
Nu sker två saker parallellt: Dels minskar elevkullarna, och det kommer de fortsätta att göra fram till 2017. Dels väljer fler och fler nior en kommunal gymnasieskola.
Främst de fristående gymnasierna får en tuffare ekonomisk tillvaro de närmsta åren.
Ändå vill fler friskolebolag starta nya skolor eller utöka skolor som de redan driver.
Intresset har tvärbromsatI Linköping söker i år 69 procent av niondeklassarna till en kommunal gymnasieskola. Höstterminen 2010 var siffran 60 procent, förra höstterminen 64 procent. Friskolorna minskar sitt elevantal i motsvarande grad, 31 procent sökande tills i höst jämfört med 40 procent år 2010.
Ansökningarna från de friskolor som vill starta nytt eller utöka till höstterminen 2013 behandlas nu hos Skolinspektionen.
Nationellt sett har intresset från friskolorna tvärbromsat, från nära 800 ansökningar förra året till 380 nu.
Men Östergötland anses fortfarande som en het marknad bland friskoleföretag. Näst efter storlänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne gäller flest ansökningar Östergötland med totalt 21 ansökningar till hösten 2013, där 14 ansökningar är helt nya skolföretag och sju vill ha tillstånd att utöka befintlig verksamhet.
Kraftig marknadsföringÅtta ansökningar gäller Linköping, där 12 friskolebolag redan är etablerade.
Niondeklassare kan de kommande åren räkna med en aggressiv marknadsföring från skolorna inför sina gymnasieval.
Ytterligare en faktor som gör att konkurrensen mellan skolor hårdnar är gymnasiereformen från 2011 där yrkesinriktade program inte längre ger behörighet till högskolestudier om eleverna inte läser extra kurser.
Det har lett till att allt fler elever ratar yrkesprogrammen. Friskolorna driver oftare yrkesprogram än högskoleförberedande utbildningar.