Demirok vill ha lag mot extremister

Om Muharrem Demirok (C) lyckas få en plats i Sveriges riksdag vill han stoppa extremister med nya lagar och lösa integrationsproblem genom sänkta ingångslöner i enkla jobb.

Muharrem Demirok (C) kandiderar till riksdagen.

Muharrem Demirok (C) kandiderar till riksdagen.

Foto: Per Olsson

LINKÖPING2018-09-04 06:00

Muharrem Demirok har varit kommunalråd i Linköping sen 2006, först i majoritet och sen i opposition. Nu kandiderar han till riksdagen. Om han lyckas så tänker han ägna sin tid åt att bota folks främlingsfientlighet, lindra människors rädsla och försöka få till en bättre integration.

– I den här valrörelsen är det rädsla och oro som dominerar. Jag tror att den är obefogad, de flesta bör inte ha anledning att känna oro, men man måste ändå ta den på allvar, säger han.

Han vill kriminalisera deltagande i våldsamma rörelser, han nämner islamistiska grupperingar och Nordiska motståndsrörelsen NMR som exempel.

Muharrem Demirok jämför med 1990-talet när han själv var en ung man från förorten. Då fick han stryk för sitt utseende och Lasermannen sköt mot mörkhåriga i Stockholm.

– Sverige var otroligt polariserat. Vi tog oss ur det då och nu krävs att vi gör den resan igen. Främlingsfientligheten har blivit så stark att människor får sätta livet till – jag tänker på tiggaren i Huskvarna – och då måste man sätta ner foten.

Han vill att skolorna undervisar mer om vad som hände på 30-talet och om vänsterautonoma och islamistiska grupper.

Han pekar också på att det finns skolor där färre än hälften av eleverna inte når gymnasiekompetens. Dessa vill han ha möjlighet att stänga.

– Föräldrar måste ha möjlighet att välja skola, det ska vi inte peta i, men om en skola har väldigt svaga resultat så ska vi kunna gå in och peka med hela handen och då kanske det är så att den måste läggas ner.

För att få till bättre integration vill han se lägre ingångslöner för enkla jobb. Muharrem Demirok hotar med lagstiftning om inte arbetsmarknadens parter lyckas komma överens om en ny typ av anställningar. I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön, det är istället arbetsgivarförbund och fackförbund som gör upp om detta.

– Men man måste kunna sätta lägre ingångslöner. Vi ju har redan låglönejobb, frågan är bara om de ska vara i den vita ekonomin eller i den svarta. I den svarta hamnar ju människor i ännu större utanförskap.

Han föreslår att Östergötland blir ett försökslän för lägre löner.

– Det här är snabba åtgärder som man kan göra direkt under nästa mandatperiod, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!