I juli ändrades prognosen för hur många asylsökande som väntas komma till Sverige i år från 60 000 till 80 000. I oktober kommer Migrationsverket troligen att skriva upp prognosen ytterligare, till 100 000.
Orsaken är det spända läget runt om i världen, i Syrien, Somalia, Libyen och Eritrea. Just nu kommer fler asylsökande till Sverige än under Balkankrigets mest intensiva period. Ett annat skäl till att prognosen måste skrivas upp är att situationen i norra Irak förvärrats.
Majoriteten av de asylsökande får uppehållstillstånd i Sverige, och när de har fått det är de fria att bosätta sig var de vill i Sverige. En del väljer att bosätta sig i mindre kommuner som kan erbjuda en bostad, men många söker sig till de större städerna trots att det innebär stora problem med att hitta någonstans att bo.
– Det är vanligt att man vill bo bland släkt, vänner och landsmän, och därför söker sig många till städer där det redan finns en stor invandrad befolkning, säger Linda Pergelius Thorbjörnson, integrationsutvecklare på länsstyrelsen.
Kommunerna kan alltså inte själva styra hur många flyktingar de tar emot, och trycket är störst på de större städerna. Norrköping tog 2013 emot 928 flyktingar, och Linköping 490. Även Motala tog emot ett stort antal flyktingar i relation till sin befolkningsmängd.
Kommunerna är skyldiga att erbjuda sfi och samhällsorientering samt skolundervisning för barn och ungdomar.
– Men det är bostäder som är det stora problemet i alla kommuner. Många flyktingar flyttar in hos släkt och vänner och vi ser ett växande problem med trångboddhet, säger Linda Pergelius Thorbjörnson.
– Samtidigt bor just nu 10 000 personer med uppehållstillstånd kvar i olika asylboenden för att de inte hittar bostäder. Bostadsbristen gör att de inte kan påbörja sin etablering i Sverige och det är ett stort slöseri med resurser, både för individerna och samhället, fortsätter hon.
Linköping är inget undantag. Här är det ont om bostäder och trångboddheten ökar i stadsdelar som Berga, Ryd och Skäggetorp.
Linköpingsborna har delade meningar om flyktingmottagandets storlek. I Correns Demoskopundersökning där 1 000 personer tillfrågades uppgav 40 procent att de tycker att dagens nivå på flyktingmottagande är bra, och 14 procent kan tänka sig ett större antal. 23 procent uppgav att de vill se ett minskat flyktingmottagande i Linköping.
Mest negativa till flyktingmottagande är äldre män, och de mest positiva är yngre, välutbildade kvinnor.
Bland de som uppgav att de tänker rösta på (C), (V) eller (MP) hittar man den mest välvilliga inställningen, där vill omkring 30 procent se ett ökat flyktingmottagande. Det största motståndet finns bland de som sympatiserar med SD, där vill 86 procent se en minskning.
Kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M) ser två stora utmaningar i de kommande årens flyktingmottagande i Linköping.
– Vi måste ordna bostäder och se till att de snabbt kommer in på arbetsmarknaden. Eftersom bostadsbyggandet ökar nu så kommer bostadsproblemet förhoppningsvis att minska.
– Samtidigt ska man inte låsa sig vid kostnadsfrågan när man diskuterar flyktingmottagande. Långsiktigt vinner vi på att människor flyttar hit, utbildar sig och börjar jobba, säger Paul Lindvall.