Mattias Ask, chef för omsorgsförvaltningen i Kalmar, Ann Georgsson förbundsombudsman på Kommunal och Niklas Säwén (S) ordförande i omsorgsnämnden i Sundsvall.
Att svensk äldreomsorg är i kris är ingen hemlighet. Särskilt bemanningsfrågan har blivit en ödesfråga och tvingar nu många arbetsgivare att ställa sig frågan; hur kan vi bli attraktiva?
I dag står inte längre kvinnor – jobbet är fortfarande kvinnodominerat – i kö för de här omsorgsjobben. Många av de som börjar skräms ganska snart bort för att jobbet är stressigt, lönen är dålig, personalstyrkan är begränsad och det är mycket jobb på obekväma arbetstider. Särskilt på helgerna där arbetstiden är delad så att man har en obetald och ofrivillig "paus" ett par timmar mitt på dagen.
Det är delad tur.
Att få bort dem har länge funnits på fackförbundet Kommunals agenda.
– Huvudregeln vi driver är att arbetstiden ska vara sammanhållen, säger Ann Georgsson, förbundsombudsman på Kommunal riks.
Inte sällan stannar personalen kvar på sin "lediga tid" där många utför obetalt arbete för att inte sätta sina kolleger i klistret, enligt Ann Georgsson.
Det är socialtjänstlagen som styr stora delar av kommunernas vård och omsorg. I den slås fast att individen ska kunna påverka sin omsorg.
– Men det blir i princip omöjligt om man bara bemannar morgon och kväll vissa dagar, säger Ann Georgsson.
Hon ifrågasätter varför omsorgstagare tycks vara i behov av mindre omsorg på en söndag än på måndag. Med tanke på att det alltid är färre som jobbar på helgerna.
Hon påpekar också att möjligheten för många äldre att känna helgkänsla genom att göra något som bryter mot vardagens rutiner, är en omöjlighet för flesta på ett äldreboende, eftersom bemanningen är låg.
Arbetsmiljöverket har i föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö skrivit att: ”Arbetsgivaren bör redan vid planeringen av arbetet ta hänsyn till hur arbetstidens förläggning kan inverka på arbetstagarnas hälsa.”
Som exempel på arbetstider som kan medföra risker är bland annat skiftarbete och delade arbetspass. Båda förekommer normalt inom vård och omsorg.
Sveriges kommuner och regioner, SKR, har inte någon direkt statisk men uppger att det är en majoritet av kommunerna som tillämpar delade turer.
Men det finns undantag, som Kalmar och Sundsvall.
I Kalmar försvinner de delade turerna inom den kommunala omsorgen redan i april.
Här har man under flera år jobbat systematiskt med att minska de delade turerna. När så regeringen riktade ett särskilt stöd till äldreomsorgen så bestämde sig Kalmar för att använda 6 miljoner för att ta bort dem helt inom den kommunala organisationen.
Det berättar Mattias Ask, chef för omsorgsförvaltningen i Kalmar.
– Än återstår lite arbete, men målet är att delade turer inte ska finnas med i schemat från och med april nästa år. Vi tror och hoppas att planen håller. Men det beror förstås på om vi kan jobba med annat än pandemin, säger han.
Om de sex miljonerna räcker, är oklart. Det kan bli både mer och mindre, enligt Mattias Ask, som dock litar på regeringens löften att bidraget ska finnas kvar.
I Sundsvall har man också tagit de första besluten att göra sig kvitt delade turer. De har, precis som Kalmar, beslutat sig för att använda en del av äldremiljonerna till detta.
– Det är ett politiskt mål att vi på några års sikt ska fasa ut delade turerna. Nu när vi fick pengarna så har vi, som första åtgärd, valt att satsa 5,5 miljoner för att få bort dem på arbetsplatser där personalen jobbar delade turer varannan helg. Alldeles för många gör det, säger Niklas Säwén (S), ordförande vård- och omsorgsnämnden i Sundsvalls kommun.
Att göra sig av med delade turer innebär att kommunen måste anställa fler.
– Ja, så är det. Fler kommer att behöva sättas in på helgscheman och det kommer att kosta pengar. Hur långt pengarna vi satsar nu räcker, vet vi inte. Men vårt uppdrag är att de ska räcka till så många som möjligt.
Han är helt övertygad om att den här förändringen är nödvändig.
– Ska vi få människor att vilja jobba i de här yrkena i framtiden måste vi erbjuda bättre arbetsvillkor. Det här är en framtidsfråga, vi har inget annat val, anser jag. Jag tror det är en investering för framtiden.
Att löftet om äldremiljoner inte ska infrias för åren efter 2021, och innebära att kommunen kan stå med kostnader man inte har utrymme för, oroar honom inte.
– Jag har svårt att se vilken regering som skulle dra tillbaka pengar som innebär fler händer i välfärden.