Den 14-årige pojken som försvann under en skridskotur på Roxen i lördags hittades efter fem timmar av svävare från Sjöräddningssällskapet.
Den tiden hade dock kunnat kortats avsevärt om tillgång till en värme- och mörkerkamera, ett FLIR-system, hade funnits. Det säger Erik Molander, stationsansvarig på RS Vadstena-Motala.
– Det är svårt att säga hur lång tid men jag tror att det hade gått betydligt snabbare.
I dag förlitar sig svävarna på radarsystem och sökljus när det är mörkt.
– Även om det var bra förhållanden i mörkret, vi hade till och med lite hjälp av månljuset, så tog det tid. Nu var det ju skönt att det gick så pass bra som det gjorde och att det var en av våra svävare som hittade pojken.
Problemet? Ett FLIR-system kostar mycket pengar. Även om de har gått ned i pris under senare år är det en stor investering. Det system RS Vadstena-Motala tittat på kostar runt 70 000 kronor och som ideell förening förlitar man sig på bland annat gåvor.
– Vi har sparat men ibland går saker sönder och då måste vi ersätta det materialet, säger Molander.
Tur då att det finns de som är givmilda. Linköpings långfärdsskridskoklubb (LLK) delfinansierade 2007 den svävare som finns i Motala/Vadstena med 100 000 kronor. Nu berättar LLK:s ordförande Anders Norr att man är beredd att betala hela summan för ett FLIR-system.
– Frågan är uppe för beslut i klubben nu på onsdag.
Han menar dock att det är en trygghet för alla de 1 800 medlemmar som klubben har om olyckan skulle vara framme.
– Vi har krav på vad man ska ha för utrustning och hur man hanterar risker när våra medlemmar är ute och åker. Vi åker också sällan i mörker, säger Norr och fortsätter:
– Visst finns det ett egenintresse i det hela men vi vill vara ett föredöme för alla som åker eller rör sig på isen och ibland händer det olyckor. Och ett sådant här system ökar chanserna för en lycklig utgång avsevärt.
Och det som hände i lördags?
– Det hade varit ett bra exempel på när ett sådant system hade varit perfekt.