I Trädgårdsföreningen träffas personer med rockringar och tennisbollar. Det är Anders Szczepanski och hans kollegor i utomhuspedagogik på Scandinavian outdoor learning academy (Sola). De diskuterar att för stor del av lärandet i skolan sker inomhus. Att istället blanda lärandet med fysisk aktivitet och lektioner utomhus kan ge fördelar genom växelverkan.
– Växelverkan ger positiva inlärningseffekter på kropp, hälsa och livskvalitet. Det är ett himla tjat om klassrum men man borde vidga lärmiljön till park och skog. Gröna, variationsrika miljöer har visat sig förskingra stress, ge bättre skolprestationer och färre sjukdomar, säger Szczpekanski, som har rest runt i världen med föreläsningar och workshops om utomhuspedagogik.
Har du något exempel?
– Studier på en förskola visade att om barnen spenderade 5-25 timmar utomhus i veckan så var de borta i snitt sju dagar om året i vanliga luftvägsförkylningar. Om barnen var ute i mindre än 5 timmar ökade frånvarosiffran till 39 dagar.
Forskning inom fysisk aktivitets påverkan på hjärnan har gjorts populär med Anders Hansens böcker Hjärnstark och Skärmhjärna. I Hjärnstark förklarar Hansen dels hur motion ger bättre mående och minne. Szczepanski är kritisk till att utomhuslärande och motion inte prioriteras.
– Speciellt nu i covid-tider. Varför sitta i ett klassrum med dålig luft och tätt mellan eleverna när man kan gå ut och få växelverkans effekter. Vi har fortfarande "stenåldersmänniskans” rörelsebehov in i en stillasittande framtid.
Vad krävs för att det ska bli mer utomhusinlärning?
– Det beror på politikerna. Vad säger kommunen? Det finns forskning och material att läsa in sig på men det är som att man är rädd för det nya.
Viss läsning inom ämnet har han själv författat tillsammans med Johan Faskunger och Petter Åkerblom i kunskapsöversikten "Klassrum med himlen som tak". En av de större utmaningarna, tror han, är att man behöver utbilda personal och att anpassa undervisningsupplägg till "landskapets natur- och kulturmiljöer."
– Inom matematik har barn fått cykla ut till ett grönområde och mäta vinden för att sedan räkna ut dess medelhastighet. Eller att bygga kartor med rep och naturföremål, använda olika platsers topografi och därmed arbeta in handlingsburen kunskap som är central vid tillämpningen av utomhuspedagogiken. Det går att göra det mesta.