Frågan om hur olika psykiatriska grupper upplever sociala relationer intresserar Irene Perini, forskare vid Linköpings universitet. Hennes studie, som är ett projekt i samarbete med Maria Zetterqvist, klinisk psykolog, visar att grupper reagerar olika. I det här fallet handlar det om tonåriga flickor med självskadebeteende.
– Vi skapade en uppgift som liknade sociala medier. Man kunde gilla eller ogilla andra. Samtidigt blev man själv ogillad eller gillad av andra spelare. Det fanns bilder med tummen upp om feedbacken var positiv, och tummen ner om feedbacken var negativ, säger Irene Perini.
En grupp på 30 tjejer med självskadebeteende och en kontrollgrupp var med i studien. Efter spelet fick de svara på frågor som: Hur ofta fick du tummen ner? Hur kändes det? Hur kändes det att få en tumme upp?.
– Det fanns en tydlig negativ föreställning av negativ feedback hos gruppen med självskadebeteende. De trodde att de hade fått tummen ner mycket fler gånger än de faktiskt fått. Och när de fick tummen ner var de mycket känsligare. De fokuserade mest på det negativa och mådde sämre av det. En viktig sak är att vi gav dem en allmänt neutral situation. Alla försökspersoner fick 50 procent tummen upp och 50 procent tummen ner. Vi upprepade situationen många gånger, men de fick samma nummer av positiv och negativ feedback, säger Irene Perini.
Hon tror att resultaten kan vara användbara då man vet att sociala relationer är viktiga i tonåringars liv. Speciellt för dem med självskadebeteende som är väldigt känsliga för social stress.
– Det var viktigt att undersöka sociala relationer på ett objektivt och vetenskapligt sätt. För att sedan kunna använda det till exempel i psykologers arbete eller som förälder. Jag tror att det kanske kan hjälpa dem om de vet att dessa tonåringar har ett annorlunda sätt att uppleva sociala relationer, säger Irene Perini.
Hon hoppas även att tonåringarna själva ska kunna må lite bättre om de kan förstå sin egen situation och varför de kan tycka att det är jobbigt att vara med folk ibland.
– Jag tror inte heller att det här resultatet är specifikt knutet till sociala medier, det här visar något som är allmänt. Så jag tror att det här kan hjälpa dem när de är online, men också när de är med sina kompisar i verkligheten, säger Irene Perini.