Anders Isaksson och Daniel Germundssonpå fälten väster om Linghem. Här planeras 700 bostäder, skola, förskola och idrottshall.
Linghem är en tätort som förväntas växa kraftigt. Översiktsplanen tar sikte på 1 200 nya bostäder och ett fördubblat invånarantal.
Nu pågår detaljplanering för bland annat 700 bostäder, skola, förskola och idrottshall i de västra delarna av Linghem. Här ska dessutom Trafikverket bygga en ny förbifart.
Anders Isaksson är lantbrukare och engagerad i Lantbrukarnas Riksförbund. Han bor på Vimarka källargård, som berörs av förbifarten, och han tycker att byggplanerna i Linghem är helt feltänkta.
– Jag har inget emot att det byggs, men det gäller att bygga på rätt ställen. Inte här, på bördig åkermark. Det handlar om 87 hektar åkermark som kommer att tas ur bruk, säger Anders.
Enligt Jordbruksverket försvann 83 900 hektar åkermark i Sverige mellan 2010 och 2020, vilket motsvarar 3 procent av åkrarna. Ungefär hälften av all mat vi svenskar äter är importerad.
– Det är en anständighetsfråga. Vi har kanske råd att importera mat, men det innebär att vi tar maten ur munnen på dem som inte har råd, säger Anders Isaksson.
Vi träffar Anders på fälten där det ska byggas bostäder. Sture Karlsson, 75, är också med. Han växte upp på gården intill och minns att de tunga lerjordarna inte alltid var så lättarbetade.
– Det där fältet kallades för oxpinan. Plogen fastnade ofta, berättar han.
Men leran gör också att skörden kan bli bra även torrår.
– Det är bra åkrar. De ger åtta ton vete per hektar, säger Anders Isaksson.
"Jag har inget emot att det byggs, men det gäller att bygga på rätt ställen", säger Anders Isaksson.
Daniel Germundsson är också lantbrukare, med mjölkgård i en annan ände av Linghem. Han arrenderar 45 hektar av kommunens mark i västra Linghem, ett arrende som upphör om bostadsplanerna blir verklighet.
– Jag har 100 kor, 250 djur sammanlagt. Blir jag av med det här arrendet måste jag antingen köpa in foder eller minska antalet djur. Det blir nog till att minska på djuren, säger han.
I översiktsplanen för Linghem är tanken att hans och grannens mjölkgård ska flyttas för att inte ligga alltför nära planerad bebyggelse. Anders Isaksson och Daniel Germundsson befarar att det innebär nedläggning.
– Hur flyttar man en mjölkgård? frågar sig Anders, som räknat ut att de två gårdarna ger mjölkprodukter till 5 750 Linköpingsbor och producerar 39 100 kilo nötfärs om året.
I miljöbalken finns en ganska stark skrivning som ska skydda landets åkermark: "Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk."
– Men kommunerna är mästare på att hävda "väsentliga samhällsintressen". Deras planmonopol är starkt, säger Anders Isaksson.
"Det är bra åkermark i Linghem och det gör ont att bygga på den. Men ibland tvingas vi in i sådana ställningstaganden om våra mindre tätorter ska kunna växa och utvecklas", säger Muharrem Demirok (C).
Muharrem Demirok (C) är kommunalråd och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. I debatten har han många gånger betonat vikten av att bevara åkermarken. Ändå släpps bostadsbyggen fram på åkrar.
Varför byggs det fortfarande på åkermark i Linköpings kommun?
– För att förstå det behöver vi gå tillbaka rätt många år, när översiktsplanen sattes. Då gjordes ett vägval. Man konstaterade att ska vissa orter – som Linghem, Sturefors och Vikingstad – kunna växa och utvecklas, då måste vi acceptera att en del byggnation sker på åkermark även om det gör ont.
– I Linghem förtätar vi också och bygger i skog, men det är svårt att låta Linghem växa utan att använda en del åkermark. Det drivs delvis av trafiklösningen som måste till. När en ny väg ändå skär av åkermarken kan det vara vettigt att även bygga bostäder, säger Demirok.
För varje år försvinner åkermark i Sverige. Är det en rimlig utveckling?
– Vi måste hela tiden kämpa för att bevara så mycket som möjligt. Men ibland tvingas man in i den här typen av ställningstaganden då vi behöver bygga på åkermark. Om vi håller oss till översiktsplanen tar vi 3 procent av den totala åkerarealen i anspråk under de kommande 40 åren. Då vet vi de långsiktiga förutsättningarna och kan jobba för att inte släppa till mer. Det var därför vi blev så sura när S, MP och L ville bygga på åkermark i Skäggetorp, som inte fanns med i den ursprungliga planen, säger Muharrem Demirok.
Anders Isaksson håller inte med Demirok om att det är svårt att låta Linghem växa utan att bygga på åkermark.
– Det går att bygga norr och söder om samhället och det finns gott om ställen inne i Linghem också. Lecatomten, exempelvis, säger han.
Sture Karlsson, Anders Isaksson och Daniel Germundsson tycker att det finns bättre platser att bygga på.