Fredrik Larsson och Pernilla Sjögren Larsson bor i Haraldsberg, en liten släktgård på 20 hektar nordväst om Ljungsbro. Barnen är utflugna, men Fredrik och Pernilla har inga planer på att flytta.
– Jag har växt upp här. Det är ett fint område och en trivsam plats att bo på, säger Fredrik.
Det finns bara ett problem. Fredrik och Pernilla har en fejd med grannen – och den grannen är inte vem som helst. Det är den svenska Försvarsmakten.
Vi kan börja historien om familjen Larssons problem med att backa till 1959. Då utvidgas Prästtomta övningsområde och både Fredriks föräldrar och farföräldrar tvingas lämna sina gårdar.
Fredriks föräldrar flyttar till Haraldsberg och där har Fredrik bott alltsedan han föddes.
– Jag är uppvuxen med försvaret runt knutarna. Men det var aldrig några problem; fram till 2009 betedde de sig schyst. När det var "fria kriget" satt soldater under eken här utanför och mamma bakade hålkakor och stekte ägg åt dem. Det fanns en bra dialog. Den har försvunnit helt, nu är de rent fientliga mot oss, säger Fredrik.
Det som hände 2009 var att övningsområdet utvidgades igen. Fortifikationsverket köpte 800 hektar av Sveaskog och Larssons gård blev nu helt omsluten av försvarets mark. De boende i trakten protesterade allt vad de kunde mot utvidgningen – men förgäves.
– Försvaret sade att utvidgningen inte skulle påverka oss. Nu ser vi vad det löftet var värt, säger Fredrik.
För några år sedan drog Utsikt Bredband in fiber till hushållen i trakten. När det var dags att gräva till Larssons hus började problemen. Statliga Fortifikationsverket, som äger övningsområdet, krävde att kabeln skulle grävas ner i vägen – på hela 1,6 meters djup.
Fortifikationsverket drog sedan tillbaka kravet på att fibern skulle grävas ner i själva vägbanan, diket gick också bra. Men myndigheten stod fast vid grävdjupet på 1,6 meter.
Kravet fick Utsikt Bredband – ett dotterbolag till Tekniska verken – att backa.
– En sådan grävning kan vi inte göra utan att förstöra vägen. Det skulle bli orimligt dyrt, flera miljoner. Normalt lägger vi fiberkabel på 40–70 centimeters djup, säger Helen Solver, leverans- och produktionschef på Utsikt Bredband.
Fredrik och Pernilla har full förståelse för Utsikts inställning. Det är Fortifikationsverkets krav på 1,6 meters djup de vänder sig emot.
– Det är helt orimligt. Ingenstans grävs det så djupt. I Fortifikationsverkets egna riktlinjer står det att kablar på Försvarets fastigheter ska grävas ner 0,5–0,7 meter, säger Pernilla.
– Staten har satt upp som mål att alla i Sverige ska ha en snabb uppkoppling. Och så stoppas fiberutbyggnad av staten. Det är inte klokt, säger Fredrik.
Fredrik och Pernilla har i flera år försökt att få svar på vad som ligger bakom Fortifikationsverkets krav, men trots juristhjälp har försöken varit förgäves.
– Det handlar om att de vill bli av med oss, det är vi helt övertygade om. De köper upp alla hus som blir till salu i trakten och sedan river de dem, säger Fredrik.
Också statliga Vattenfall har stoppats av Fortifikationsverket. När de ville ersätta luftkabeln med en nedgrävd elkabel till familjen Larssons hus blev beskedet först att det går bra – om den grävs ner 1,6 meter.
– Vid de allra senaste projekten i Prästtomtaområdet har vi fått besked från Fortifikationsverket att de inte vill att vi gräver alls på deras mark. Vi behöver söka ledningsrätt hos Lantmäteriet för att pröva om vi får komma fram, kommenterar Peter Asp, ansvarig för samhällskontakter på Vattenfall Eldistribution.
När Corren ställer frågor till Fortifikationsverket blir vi hänvisade till Försvarsmakten. Efter två veckors väntan och flera påstötningar får vi ett mejlsvar från Försvarets presschef Therese Fagerstedt. Det är dock ett svar som inte gör oss så mycket klokare:
"Försvarsmakten gör bedömningar i varje enskilt fall utifrån rådande förutsättningar. Det är inte alltid som Försvarsmakten fullt ut kan beskriva i detalj varför på grund av sekretess – men när vi kan göra det brukar vi ge en förklaring."
I det här fallet anser ni alltså att ni inte kan ge en förklaring?
"Ja, så ska det tolkas."
Bör inte Fortifikationsverket/Försvarsmakten stå för den merkostnad som ert krav på grävdjup medför?
"Det är ingenting som diskuterats i myndigheten."
Övningsområdet ligger i både Motalas och Linköpings kommuner. Haraldsberg tillhör Linköpings kommun. Där är Stefan Erikson (M) ordförande i samhällsbyggnadsnämnden och han är kritisk till Försvarsmaktens agerande.
– Det är viktigt för Sveriges beredskap att vi ser till totalförsvarets intressen. Samtidigt behöver Försvarsmakten komma ihåg att hela landet måste fungera – i fredstid och i tid av kris eller krig. Jag ifrågasätter starkt varför inte normala djup på 30–60–90 cm för fiber skulle fungera även i den här miljön. Det låter som en helt omotiverad försiktighetsprincip. I åkermark läggs kablar ofta på 90 centimeters djup, vilket är tillräckligt för kontinuerlig överfart med stora och tunga maskiner, säger Erikson.
Stefan Erikson anser att Försvarsmakten måste förklara sig och ge rimliga motiv till sina krav.
– Den maktposition som Försvarsmakten har ska användas med förnuft och får inte missbrukas. Jag utgår från att Försvarsmakten tillsammans med de boende och med Utsikt jobbar lösningsorienterat för att man tillsammans ska ta fram förslag på lösningar som fungerar för alla parter, säger Erikson.
Corren skickar kommunalrådets kritik till Försvarsmakten och ber om ett bemötande. Svaret blir, även denna gång, "På grund av sekretess kan vi inte alltid gå in på detaljerna i en bedömning, men vår utgångspunkt är alltid att förklara i den mån vi kan göra det".
I Haraldsberg sitter Fredrik och Pernilla och suckar över Försvarsmaktens svar. Uppkopplingen via mobilnätet är svajig.
– Att delta i ett distansmöte med bild fungerar inte. När jag beordrades att stanna hemma under pandemin fick jag dispens för att få vara på skolan där jag jobbar. Och jag har fått tacka nej till högskolekurser som krävt en snabb fiberuppkoppling, berättar Pernilla.
En sista utväg skulle kunna vara ett satellitabonnemang.
– Men jag tror inte att det blir så bra. Och det finns ju ingen anledning till att vi ska behöva ha det. Vi har servitut på vägen, den måste vi kunna köra på dygnet runt. Så den kan de inte köra sönder. Alltså måste det räcka med ett normalt grävdjup. Vi ger oss inte, säger Fredrik Larsson.