Norrköping har så många som tre stycken, på olika platser – Linköping ingen alls. Vi pratar om friluftsaktiviteten som fullständigt exploderat i popularitet de senaste tre–fyra åren, att ta sig fram längs trixiga banor ovan mark.
Blev ett par i Åre
Linköpingsbon Mattias Åhlfeldt och Hanna Westberg Åhlfeldt blev ett par när de utbildade sig till äventyrsguider i Åre. När utbildningen var slut 2012 hamnade paret i Stockholm där de under tre år drev en höghöjdsbana. Det var dock inte deras egen.
Båda tände till på sporten och drömmen om att kunna bygga och driva egna höghöjdsbanor föddes.
Mattias fick med sig Hanna till sin hemstad och letandet satte igång i november förra året.
"Lever vår dröm"
I förra veckan blev allt klart. Hanna och Mattias har skrivit under ett nyttjandeavtal med kommunen och förfogar nu över runt 6 000 kvadratmeter skog. Två höghöjdsbanor, en på 5–8 meters höjd och en på 14–16 meter, och en lagbana på marknivå ska anläggas. Dessutom blir det en så kallad zipline i Vidingsjös skid- och pulkabacke. Alltså en linbana från toppen där man hänger i en sele, kopplad till en vajer, och kan dingla fritt med benen.
Allt ska stå färdigt till 1 april 2017.
– Vi lever vår dröm. Linköpings kommun, Nulink och Nyföretagarcentrum har varit fantastiska att jobba med. Redan från start kände vi att alla parter var positivt inställda, säger Hanna och Mattias.
Ett drömläge
Att det blev just Vidingsjö motionscentrum är de överlyckliga över.
– Det är ett drömläge och vi är supertaggade, säger Hanna. Skogen är jättefin och det är lätt att ta sig hit.
Nu smackar man inte upp äventyrsbanor i träden hur som helst. Reglerna är rigorösa. En aborist har inspekterat de aktuella 60 träden och förvissat sig om att de inte kommer att ta skada. När banorna är färdigbyggda, enligt en standardmall och i huvudsak av Hanna och Mattias själva, ska en oberoende och certifierad besiktningsman godkänna dem.
Banorna i Vidingsjö blir parets bas, men de planerar också att arrangera klättringar, fjällvandringar och vildmarksmiddagar via det egna företaget HaMa Adventures.
Paret hyr marken fem år i taget och just nu städar de skogen så att marken under banorna blir så ren som möjligt. Banan 14–16 meter ovan mark kommer att bli den största utmaningen för besökarna.
Vingligt där uppe
– Men det är inte de 17 hindren i sig som är utmaningen, utan höjden, säger Mattias. Många blir paffa. Det är vingligt där uppe och allting rör sig. Det är inte som att stå på en balkong precis.
En del kan ha svårt att lita på säkerhetsutrustningen, karbinhaken och den vajer man är färst vid.
– Det är mycket psykologi inblandat här. Hannas och min utmaning blir att pusha besökarna till att våga ta sig utanför sin komfortzon. För en del kan det vara att över huvud taget ta sig upp till en viss höjd och sedan vända ner igen.
Om man får panik och verkligen inte vill fortsätta då?
– Man kan avbryta när man vill och måste inte fullfölja banan. Men det är häftigt att se människor pusha sina egna gränser. Efteråt brukar de vara jättelyckliga över att de vågade.
Skulle en tant som jag kunna klara högsta banan?
– Absolut!