Trumgräshoppans spel i soldränkta naturbeten är på väg att klinga ut för gott. Läget är kritiskt för landets mest hotade gräshoppa. Av ett 50-tal kända platser i södra Sverige finns den på cirka 30–35 lokaler i länet. Därmed har Östergötland det största ansvaret för att arten ska överleva. För Linköping är trumgräshoppan dessutom en kommunal ansvarsart.
– Vi vet inte om trumgräshoppor lever kvar på alla platser. Under senare år har de dött ut från många, säger Nicklas Jansson, biolog på länsstyrelsen.
Hur läget är nu håller han på att inventera. Nicklas Jansson har följt trumgräshoppans väl och ve under många år. För 25 år sedan gjorde han den första mer heltäckande kartläggningen i Östergötland. Sedan dess kontrolleras platserna vart femte år i länsstyrelsens program för miljöövervakning. Vi följde med honom till en av de tre lokalerna i eklandskapet söder om Linköping.
Samma morgon har höstdimman bäddat in landskapet i ett dis. Framåt förmiddagen bryter solen igenom molnen, daggen torkar upp i gräset. Före lunch börjar flera ”vanliga” gräshoppor röra på sig. Det borde vara dags för trumgräshoppornas spelflykt. Om de finns kvar...
I landet finns ett 20-tal gräshoppsarter och de flesta ger bara ljud ifrån sig när de sitter stilla. Men trumgräshoppornas hanar klapprar som kastanjetter när de flyger iväg på orangeröda vingar, en upplevelse man aldrig glömmer. Första gången jag var med om den var när Nicklas Jansson gjorde sitt examensarbete i biologi på trumgräshoppans rörelsemönster för 23 år sedan.
– Hanarna flyttar runt på en yta stor som en fotbollsplan medan honorna bara rör sig i en yta som motsvarar ett vardagsrum. Så artens förmåga att sprida sig begränsas av honorna. Det spelar ingen roll om hanarna kan flytta till bättre platser om honorna inte klarar av att följa med, säger Nicklas Jansson – som sedan några år också är filosofie doktor på vedskalbaggars ekologi.
Vi befinner oss i en hage i Skälstorp nära Hovetorp. Stenblocken ligger tätt och mellan dem växer ormbunkar, gråfibblor och blåklockor. Plötsligt smattrar det till, men ingen av oss hinner se någon trumgräshoppa. Vi väntar på en ny chans. Under en timmes tid passerar Kustpilen tre gånger på Stångådalsbanan nedanför hagen. Solen värmer banvallen mer än hagen under förmiddagen och faktum är att någon trumgräshoppa tidigare setts i spårområdet.
Vi ger upp medan Nicklas Jansson fortsätter mot hagar på andra sidan järnvägen. Senare meddelar han att det faktiskt fanns en hane där vi var och att en annan höll till på järnvägsspåret. Nu hoppas han att sly ska kunna tas bort från järnvägsbanken för att ge trumgräshopporna en bättre miljö där. Lokalerna vid Ringetorp och Flånstorp var helt tomma. Trumgräshoppan klassas sedan länge som ”starkt hotad”. Risken att arten ska stå som ”akut hotad” på nästa rödlista om fem år är uppenbar.
Men allt är inte helt nattsvart. I naturreservatet i Tokorp norr om Ljungsbro noterades nyligen 65 exemplar. Trumgräshoppor finns också på flera ställen i Kolmårdsbranterna nära Getå, där Nicklas Jansson även upptäckt en ny plats med trumgräshoppor i år. I ett annat länsstyrelseprojekt odlas det trumgräshoppor, som sätts ut på restaurerade platser där arten tidigare dött ut.
– I år har de första lyckade utplanteringarna konstaterats. Det inger hopp för framtiden, liksom förekomsterna i Tokorp och Getå, säger Nicklas Jansson.