De kände sig lurade – och tog strid

Det är Rebecka Hovenberg som sätter ord på det.

– Vi kände oss lurade. Jag ville att vi skulle komma till en situation där säljarna förstod hur mycket detta kostat oss. Och det känns som om vi fick lite upprättelse, säger hon.

Corren ringer upp dem just för att de sticker ut. Att stämma både säljare och besiktningsman tillhör ovanligheterna. Vid första kontakten är det sommar och de är mitt i processen. De är måttligt roade av uppmärksamheten.

De har redan märkt hur snabbt advokatens räkning stiger. De har visserligen fått klartecken från sitt försäkringsbolag att hemförsäkringens rättsskydd gäller.

Men bara upp till ett maxbelopp på 150 000 kronor (numera höjt till 200 000) och med en självrisk på 20 procent.

Av stämningsansökan framgår att de upptäckt att vattenånga från badrummet på andra våningen gått rakt genom innertaket och lett till mögelangrepp på insidan av yttertaket. Tätskikt och rörgenomföringar är inte rätt utfört – trots att badrummet bara är knappt tio år gammalt.

De har också lyft på flera lager golv på nedervåningen och hittat mögel även där. Huset är byggt 1958, med en betongplatta på marken.

Dessutom satt kontakterna i köket intryckta direkt i den sågspånsfyllda väggen – utan apparatdosa bakom.

En jurist hjälper dem att välja ut vilka fel de ska föra fram och också mot vem av säljare/besiktningsman de ska rikta sina krav. En köpare av ett hus har skyldighet att göra noggranna undersökningar. Om det i efterhand ska vara lönt att tvista måste det verkligen vara dolda fel. Man måste också ta hänsyn till vad man kan vänta sig av ett gammalt hus – som exempel bedöms en betongplatta från 1958 utifrån de byggnormer som gällde då.

När den här intervjun genomförs är processen avslutad. Det har då gått drygt två år sedan de flyttade in i huset. Teodor och Rebecka Hovenberg krävde totalt 368 000 kronor från sina två motparter. Efter förlikning i båda målen fick de 140 000 kronor. Juristens räkning blev nästan exakt lika stor.

Eftersom försäkringens rättskydd gällde så blev vinsten i pengar ändå 110 000 kronor. Men tvisterna har också kostat dem en hel del tid och möda. Även om de haft juridisk hjälp var de tvungna att plocka fram all bevisning som krävs.

Samtidigt har de lärt sig en hel del om husköp. Det första är att alltid anlita en egen besiktningsman. När de köpte sitt hus var det besiktigat på uppdrag av säljaren och de som köpare erbjöds mot en låg extrakostnad att få en genomgång av den besiktningen på plats i huset.

Först när de flyttat in började de ana oråd. De gjorde då en ny besiktning och det var efter den som de insåg att det fanns många fel.

Det här systemet att göra besiktningen före försäljning använder numera de flesta mäklare i sin marknadsföring. Teodor och Rebecka Hovenberg är starkt kritiska till det.

– Man ska aldrig någonsin anlita samma besiktningsman som säljaren, säger Rebecka Hovenberg.

– Det finns ett fel inbyggt i den modellen. Han arbetar på uppdrag av säljaren, fortsätter Teodor.

Eftersom de tyckte att den första och den andra besiktningen skiljde sig åt ville de ställa den första besiktningsmannen till svars.

– Det här var en man som var känd som en duktig besiktningsman, men här hade han inte gjort ett bra jobb, säger Teodor Hovenberg.

I den här historien finns förstås också säljarna. De fick ett brev på posten om att de blivit stämda och ringde då en jurist. De vill dock inte medverka i artikeln.

– Som vi ser det så har vi haft otur. Vi kunde sålt huset till många andra och sluppit en stämning, säger mannen i paret.

Efter förlikningen betalade de tillbaka 75 000 kronor.