De kämpar för homosexuellas blod

I dag får inte homosexuella män lämna blod på samma villkor som män som har sex med kvinnor. Det vill kamraterna Tobias Ström och Jesper Petersson från Linköping ändra på. Det är en form av negativ särbehandling, menar Tobias.

Linköpingssonen Tobias Ström är en av initiativtagarna till kampanjen Regnbågsblod. Han vill att homosexuella män ska ges rätten att lämna blod på samma villkor som heterosexuella män.

Linköpingssonen Tobias Ström är en av initiativtagarna till kampanjen Regnbågsblod. Han vill att homosexuella män ska ges rätten att lämna blod på samma villkor som heterosexuella män.

Foto: Jimmy Persson

Linköping2019-07-22 16:30

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer får bara homosexuella män lämna blod om de inte haft något sexuellt umgänge alls det senaste året. För män som har sex med kvinnor finns det ingen karenstid från myndighetens sida, men blodcentralerna har gjort bedömningen att en karenstid på tre månader ska tillämpas i de fallen.

Tobias Ström och Jesper Petersson kommer från Linköping, men bor numera i Stockholm respektive i Göteborg. De har startat kampanjen Regnbågsblod som verkar för att Socialstyrelsen ska ändra sina riktlinjer – att de som vill lämna blod ska bedömas utifrån sexuellt risktagande och inte sexuell preferens.

– Jag har levt ett monogamt förhållande med min man i åtta år och vi tar inga sexuella risker. Därför ser jag mig som en bra kandidat för att ge blod, men det sätter Socialstyrelsens riktlinjer stopp för, säger Tobias Ström, som till vardags jobbar som anestesisjuksköterska på Danderyds sjukhus.

Deras förhoppning är att myndigheten ska ändra sina riktlinjer till att även män som har sex med män ska ha en karenstid på tre månader. De vill också att man förändrar den så kallade sållningsundersökningen, eller screeningen som den också kallas.

– Istället för att fråga vilket kön din partner har, så bör man fråga efter sexuell praktik, alltså om man utsatt sig för risk den senaste tiden. Det finns ett skriande behov av blodgivare och om screeningen blir mer pricksäker skulle det gynna patienterna. Dessutom är dagens riktlinjer stigmatiserande och en form av negativ särbehandling som saknar grund, säger Tobias Ström.

Till en början upplevde han att intresset för diskussionen var svalt från Socialstyrelsens sida, men att det har luckrats upp på sistone.

– Det har inte varit en prioriterad fråga de senaste åren, men nu pratar man ganska mycket om att ändra karenstiden till fyra månader. Det är inte vårt slutliga mål, men det är ett steg i rätt riktning.

En utredning av Socialstyrelsen påbörjades 2017 och väntas vara färdig hösten 2020. Då kommer det att stå klart huruvida karenstiden på tolv månader blir kvar eller sänks.

För Tobias Ström och Jesper Petersson fortsätter kampen. Tanken är att starta en stiftelse för att främja forskning på området, men för den som vill är det möjligt att skriva under en protestlista mot riktlinjerna via deras sociala medier.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!