Vanligaste cancerformen diskuteras för lite

Nu är mustaschens månad här. Påklistrad eller egen spelar ingen roll. Det viktigaste är engagemanget för att sprida kunskap om Sveriges vanligaste cancersjukdom, prostatacancer.

Lars Tomasson, förbundsstrateg på Prostatacancerförbundet tillsammans med förbundets generalsekreterare Olov Berggren, hoppas att fler, under mustaschmånaden, får upp ögonen för hur viktig frågan om prostatacancer är.

Lars Tomasson, förbundsstrateg på Prostatacancerförbundet tillsammans med förbundets generalsekreterare Olov Berggren, hoppas att fler, under mustaschmånaden, får upp ögonen för hur viktig frågan om prostatacancer är.

Foto: Annika Ekstedt

Linköping2022-11-11 05:00

Sedan 2007 har november varit en månad med fokus på sjukdomen. Då startade Cancerfonden det de kallade Mustaschkampen som de drev till 2011. Några år efteråt, 2015, tog Prostatacancerförbundet över kampanjen och har drivit den sedan dess.

Varje år upptäcks omkring 10 000 nya fall. Samtidigt dör cirka 2 200 personer av sjukdomen, de flesta vars cancer upptäcks för sent

– I dag har 125 000 personer den här diagnosen och tänker man då på anhöriga och vänner så är det en jättestad av människor som har en relation till sjukdomen, säger Olov Berggren, generalsekreterare för Prostatacancerförbundet.

Trots att prostatacancer är så vanlig så har den länge varit lite av en hysch-sjukdom. Få är de män som frivilligt väljer att berätta att de har diagnosen.

Inte så konstigt egentligen, tycker Olov Berggren.

– Den bilden som många har är av en gammal man som sitter på ett hem och kissar på sig. Eller en man som har problem med läckage eller impotens. I dag har vi 125 000 personer som går omkring och kan vara superpigga, de kan jobba och ha ett långt liv framför sig. Detta behöver vården förhålla sig till, säger han.

Han påpekar att det händer mycket kring prostatacancer nu. Det pågår mycket forskning och diagnostiken blir allt bättre.

– Men det gör också att det sker en förskjutning i sättet att tänka. Allt handlar inte längre enbart om död eller inte död. Med fler som diagnosticeras tidigt så överlever fler och då måste man också börja prata om sådant som livskvalitet. 

undefined
Olov Berggren, Generalsekreterare vid Prostatacancerförbundet och Lars Tomasson, förbundsstrateg på samma förbund.

Prostatacancerförbundet vill påverka genom att bilda opinion. Förbundet sitter med i en rad grupper och skänker också pengar till forskning och utveckling. De driver en rad frågor, bland de viktigaste just nu, enligt Olov Berggren rör frågan om organiserad testning för prostatacancer och så frågan om jämlik vård.

Har vi inte redan det?

– Nej, det kan man inte säga. I dag skulle jag säga att vi inte har en nationell linje utan snarare 21, lika många som regionerna. Det måste bli bättre. En person ska ju inte behöva flytta för att få rätt vård. När det gäller prostatacancer är det stor variation på hur länge man får vänta innan behandling.

Socialstyrelsen har än så länge sagt nej till prostatacancerscreening. Men nu pågår en rad förstudier i flera regioner som på sikt kan resultera i allmän screening, enligt Olov Berggren.

Lars Tomasson är nyligen anställd på Prostatacancerförbundet som förbundsstrateg med fokus på just vårdfrågor. Han är ett av de dryga 10 000 fallen som upptäcks varje år.

Att hans cancer upptäcktes var en lycklig slump. Han sökte vård för en annan sak, men hade hört talas om PSA-prov och bad få ta ett.

Inte för att han trodde att han hade prostatacancer. 

– Nej, det trodde jag inte. Men det visade sig att jag hade fel, säger han.

Det blev snabb operation och nu kommer han att med jämna mellanrum bli kallad på kontroller. Hans erfarenheter kring sjukdomen var också det som gjorde att han bytte bana från att arbeta som mediarådgivare till att jobba som strateg på Prostatacancerförbundet.

Precis som Olov Berggren, så säger Lars Tomasson att det här med prostatacancer är inget som han märkt av att män i allmänhet pratar om.

– Det är väl detta med bilden av en äldre man. Jag som är 57 var inte heller riktigt där i tanken. Men nu tänker jag istället att jag kan bli så gammal, nu när det är upptäckt i tid. 

Elefanten i rummet när det handlar om prostatacancer och behandling är de biverkningar man kan råka ut för i form av läckage och svårigheter med sex.

Prostataförbundet ger aldrig medicinska råd, påpekar Olov Berggren, men i frågor som exempelvis rör sex, samliv och intimitet finns det personer att prata med. Det händer att kvinnor och anhöriga vänder sig till förbundet för att få göra just det.

– I dag finns det bra hjälp att få. Olika typer av mediciner, så man ska inte dra sig för att diskutera sina problem och självklart inte heller med sin läkare, säger han.

Lars Tomasson fyller i och säger att för många män och par kanske medicinerna till och med innebär ett lyft. 

– I alla fall om vi pratar uthållighet, säger han och skrattar.

I dag upptäcks många fall av prostatacancer bland yngre män, alltså yngre än 60. Men här tror Olov Berggren att det snarare beror på att fler yngre testar sig, än att cancerformen gått ner i åldrarna.

Prostatacancerförbundet

PSA: Blodprov där man mäter värdet av ett ämne som kommer från prostatan

Frågor som Prostatacancerförbundet driver är bl.a:

Verka för tidig upptäckt av prostatacancer 

Verka för att män vid 50 år kallas till organiserad prostatacancertestning.

Lika prostatavård för alla oberoende av region.

Korta väntetiderna för prostatacancer.

Verka för effektiv eftervård och rehabilitering med sikte på livskvalité.

Stödja svensk forskning och utveckling om prostatacancer.

Källa: https://prostatacancerforbundet.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!