Än så länge har vi bara sett början av den uppkopplade världen, poängterade Sara Mazur, utsedd av tidningen Computer Sweden till Sveriges mäktigaste IT-kvinna, när hon föreläste om det uppkopplade samhället vid gårdagens nätverkslunch i Mjärdevi.
Sara Mazur är forskningschef för Ericsson Research som omfattar 650 forskare, varav 20 arbetar i Linköping, och hon har själv 69 godkända patent. Sara Mazur förutspår att allt som går att koppla upp kommer också att kopplas upp, allt från kaffeapparaten till soptunnan. I Ericssons vision av det uppkopplade samhället är allt som människor kan ha nytta eller glädje av uppkopplat. Från små temperatursensorer, kameror och telefoner till smarta elnät, självkörande bilar och fjärrstyrda maskiner.
Det här ger förutsättningar till en bättre tillvaro för alla, från stora företag till barn i skolan, från storstäder till små byar. Det blir en grund för samhällets vidare utveckling där många nya framtida tjänster kan skapas.
– Femte generationens mobilkommunikation, 5 G, är tekniken som möjliggör det och att utveckla den är Ericssons mål. 5 G innebär ett intelligent supernät som ställer enorma krav på tillgänglighet, tillförlitlighet och prestanda. Massiv intelligens måste läggas i näten, speciellt i basstationerna som blir datacenter i miniatyr, säger hon.
Även om 5 G fortfarande är i en forskningsfas och beräknas vara klart först 2020 kunde Sara Mazur visa flera exempel på möjligheterna. På bild. Till exempel hur man använder och styr en gigantisk grävmaskin med hjälp av ny datateknik. Eller hur två bilar som är på väg att krocka kommunicerar med varandra för att undvika olyckan.
Ur ett tekniskt perspektiv vilar det uppkopplade samhället på flera hörnstenar: uppkopplade prylar, nya tjänster, mer avancerade kommunikationsnät, molnteknologier, säkerhet och hållbarhet. Men för att veta vad 5 G måste klara av samarbetar Sara Mazurs forskare med olika industrier, som till exempel transportindustrin.
– Tekniken ska utnyttjas för helt nya tjänster. Smarta nät ska möta kraven från olika tjänster. En temperatursensor ställer helt andra krav än en operationsutrustning som man ska använda för att operera en patient på distans, säger hon.
zenaida.hadzimahovic@corren.se