Nu har Jessica Eek gått på efterlängtad semester, men tar sig tid för att prata om hur pandemin påverkat hennes 2020. I stadshuset är det tomt och ödsligt under semesterperioden. Vi går upp för stentrappan för att påbörja vårt samtal.
Hon berättar att hon idag arbetar 40 procent i vården och 50 procent som politiker.
Vad fick dig att vilja arbeta med båda yrkena samtidigt?
– Viljan att förändra fick mig att vilja bli politiker. Man kan inte luta sig tillbaka och hoppas att någon annan löser saker, säger hon och fortsätter:
– När jag hade varit politiker ett tag kände jag att man kom väldigt långt bort från verkligheten. Det är svårt att bibehålla en vision om ett bättre samhälle när man hela tiden får ett bättre liv. Jag saknade att ha ett vanligt jobb och vara en del av ett vanligt samhälle.
Tror du det är ett problem som andra politiker har?
– Det är möjligt att andra politiker har andra vägar till att förstå sin samtid än vad jag hade, men jag tror att fler människor borde ha politisk uppdrag och fler politiker borde jobba samtidigt som de har sina uppdrag.
Jessica Eek arbetar på akutmottagningen på US och under mars och april, vid coronapandemins början i Sverige, gick hon upp i arbetstid. Under dessa månader träffade hon knappt sin fru, som också arbetar inom vården, och hon träffade inte någon annan över huvud taget.
Det fanns två flöden av coronapatienter. Akut sjuka och de som bedömdes vara måttligt sjuka. När de akuta patienterna kom in fanns två viktiga frågor: varför får inte personen luft och hur löser man snabbt problemet?
– De första veckorna var väldigt otäcka. Jag var rädd och ledsen. Jag kände mig otrygg i min roll som sjuksköterska och jag mötte mycket lidande.
Det tog tid innan de fick riktlinjer för hur de skulle ge bästa vård till de patienter som var döende och det innebar svårigheter att bemöta patienter i munskydd och visir. Samtidigt var kunskapen om vilka läkemedel som fungerade begränsad.
Under pandemin har hon inte arbetat lika mycket politiskt då vänsterpartiet sitter i opposition. Hon tycker inte att man kan tjafsa om saker i en kris där saker måste bestämmas omedelbart.
Hur tycker du att regionen och kommunen hanterat pandemin?
– Initialt tyckte jag att framförallt regionen gjorde ett fenomenalt jobb. Man hade en bra pandemi-plan som var lätt att sjösätta och man drev igenom den väldigt snabbt.
Efter den fasen ser hon dock vissa problem. Hon nämner att det inte fanns förberedd skyddsutrustning och att lagret var bristfälligt. Det kom också rapporter om att viruset kunde vara luftburet, men riktlinjerna var fortfarande att de skulle behandla det som en droppsmitta.
– Det var otroligt skrämmande att arbeta i vården när man inte visste hur hög dödligheten och smittsamheten var och vi visste inte hur vi skulle skydda oss. Att i det läget veta att det är brist på utrustning var skrämmande, säger hon och fortsätter:
– Man gick hem från jobbet och kände att man hade virus i håret och virus på huden. Man kände sig som en tickande bomb i väntan på en infektion.
Hon har senare tagit ett antikroppstest som inte visat några tecken på att hon har haft sjukdomen.
Vad tycker du kunde ha förbättrats?
– Jag hade personligen sett en högre skyddsnivå och att man tar höjd för att det hade varit luftburet.
Något som har gjort henne besviken är att de som arbetar inom vården inte har fått den ledighet de hade behövt.
– Politiken borde ha klivit in och sagt att vi kan kapa semestrar om det är för att vårda dem som faktiskt är sjuka i covid. Om man kapar semestrar för att bedriva ordinarie verksamhet, som det har varit under stora delar av sommaren, då är det inte okej.
Finns det inte ett extra behov på andra avdelningar på grund av pandemin?
– Självklart ligger mycket efter, men det är inte incitament nog för att ta en av de fyra sommarsemesterveckorna från människor. Vi kommer behöva arbeta hårt länge för att kompensera för det här.
Hon är rädd att personalen ska tömmas ut på energi och lojalitet under sommaren och att de inte kommer vara kvar i höst. Hon tror inte heller att personalen kommer kunna göra ett lika bra arbete eller vara beredd att jobba extra igen.
Hur mycket semester har du fått i sommar?
– Jag har faktiskt fått fyra veckor och min fru fick tre. Jag har hyrt ett hus i Blåvik och nu ska jag bara lägga pussel, läsa böcker och ta det lugnt.