Att många unga ensamkommande har behövt vänta länge på asylbesked är väl känt. Många av de som kom som barn under 2015 har nu hunnit bli vuxna, alltså fylla 18 år.
För att inte behöva flytta på nyblivna 18-åringar innan de fått ett asylbesked, tog kommunstyrelsen i början av hösten ett beslut att också ungdomar över 18 år fick vara kvar i kommunen i väntan på sitt första asylbeslut.
– Det är en helt rimlig åtgärd eftersom svenska myndigheter inte har uppfyllt det som utlovats, säger Daniel Andersson (L) omsorgsnämndens ordförande.
Häromdagen beslutade kommunstyrelsen att förlänga beslutet fram till sista juni i år. Ett beslut som samtliga partier i kommunstyrelsen, bortsett från KD och SD, stod bakom.Skälet till förlängningen är att Migrationsverket fortfarande inte är i kapp med sin asylhantering.
Samtidigt visar det sig att det är färre ungdomar som fyllt 18 år, än väntat som väntar på besked. Det gör att de pengar som kommunen redan har fått, faktiskt inte har gått åt. I alla fall inte till det de var avsedda för. Totalt handlar det om cirka fyra miljoner kronor.
Pengarna borde användas till att låta ungdomar bo kvar i väntan på att också en överklagan har hanterats och det slutgiltiga beslutet är fattat, anser organisationen Nyanlända unga i Östergötland. Talespersonen Malin Ström konstaterar att det skulle göra att ungdomarna inte skulle behöva flytta – kanske till en helt annan del av landet – och därmed gå miste om både skolgång, vänner och nätverk.
– Det rimliga är ju att de unga får bo kvar tills dess de fått ett lagakraftvunnet beslut, säger hon.
Malin Ström är kritisk till det underlag som kommunstyrelsen hade att fatta beslut på. Bland annat stämmer inte siffrorna som anger hur många som får sitt ärende ändrat från negativt till positiv, hävdar hon.
– Eftersom vi tidigare har fått veta att skälet att låta ungdomarna flytta så fort de får sitt första beslut beror på att det beslutet ofta också blir det slutliga, så är det viktigt att de som bestämmer har koll på de rätta sifforna. Det är fler ärenden som ändras än som framgår i kommunstyrelsens underlag, säger Malin Ström.
I beslutsunderlaget anges att besluten ändras i fem procent av alla fall som överklagas. Enligt Malin Ström, som fått siffror från Migrationsverket, handlar det i stället om åtta procent och under december månad förra året var det 12 procent. Även om det inte handlar om stora siffror så måste man ändå ta med det i beräkningen, tycker hon.
Men att låta ungdomarna stanna i väntan på ett överklagat beslut, så långt är inte Linköping beredd att gå. Enligt Daniel Andersson så gällde länge siffran fem procent, men han säger samtidigt att den kan variera. Fem eller åtta procent spelar egentligen inte så stor roll, anser han. Det handlar istället om att när Migrationsverket beslutat att en person inte har tillräckliga skyddsskäl för att få stanna så är det en tydlig indikator på om den här personen har en möjlig framtid i landet eller inte.
Varför kan inte kommunen låta dem stanna ändå. Pengarna finns ju?– När handläggningen väl har gjorts måste vi som myndighet förhålla oss till de statliga myndigheternas beslut. Det är det rimligaste sättet att hantera det här, säger han.
Känner du till om någon ung person tvingats flytta i onödan och sedan kommit tillbaka när beslutet ändrats?– Nej, det gör jag inte.
Innebär det att de här ungdomarna bidrar till ett överskott i kommunen?– Prognosen är att målgruppen och statsbidragen genererar ett överskott på 3,3 miljoner kronor i höstas och 0,9 miljoner kronor under våren, totalt 4,2 miljoner kronor.
Men pengarna läggs, enligt Andersson, inte på hög eller används till hur som helst. Istället används överskottet från förra året till integrationsinsatser i år.