Ekonomistudenten Emanuel Mourad vinkar med den syrianska flaggan till ett annat studentflak.
På senare år har flaggor från olika länder blivit ett allt vanligare inslag i studentfirandet. I Linköping har trenden funnits i flera år och att flaggor hänger från flak och bilar, eller runt en student som nyss sprungit ut är numera en vanlig syn.
Ekonomistudenten Emanuel Mourad som under fredagen sprang ut från Folkungaskolan för sista gången är en av många som viftade med flaggor under firandet. Hans flagga är ingen nationsflagga, utan representerar en folkgrupp, berättar han för Corren.
– Det är syriansk-arameiska flaggan. En minoritet i Mellanöstern. Jag har den idag för att hedra offren i folkmordet, för att stå emot förtryck av minoriteter och för att den är en del av min identitet och religion.
Användandet av andra flaggor än den svenska på studentdagen har däremot väckt diskussion. Kritiker på framför allt sociala medier menar att det är brist på respekt mot det svenska skolsystemet att ha en annan flagga en än svensk med sig på studentdagen. Andra, som Emanuel Mourad till exempel, menar istället att det handlar om stolthet till sina rötter och ser det som en fin gest mot sitt ursprung och familj.
Layal Wiltgren är universitetslektor på Linköpings universitet och har forskat kring ungdomar och etnicitet i skolmiljö.
– Flaggan symboliserar en identitet, en tillhörighet och en historia. Det är ett sätt att visa gemenskap med andra, men också visa att man har något att luta sig tillbaka mot. Det är inte fråga om en motståndskultur eller ett sätt att visa avstånd utan snarare något som visar vem man är och vad man har med sig för erfarenheter och bakgrund.
Anledningen till att det har blivit allt vanligare att ha med sig internationella flaggor tror Layal Wiltgren handlar om ren tillfällighet.
– Det räcker med att en person viftar med en flagga för att någon ska bli inspirerad och vifta med en annan. Till slut tror man kanske att det är kutym att man ska göra så och fler börjar använda det.
Att ha med sig sitt hemlands flagga på studenten är ett sätt att visa vem man är och vad man har med sig för erfarenheter och bakgrund, menar universitetslektor Layal Wiltgren som forskat om ungdomar och etnicitet i skolmiljö.
Redan 2019 var saken uppe för debatt i Linköping när en gymnasieskola valde att förbjuda flaggor helt från studentfirandet på skolan. Man hänvisade till att det skymde sikten för åskådare och att "trygghet och säkerhet inte går att garantera utifrån risk för konflikter, våld, hat och otrygghet". Skolan fälldes senare av Justitieombudsmannen för brott mot yttrandefriheten.
– Jag tror att det kan sticka i ögonen på folk. Man tänker varför räcker inte den svenska flaggan till och så reagerar folk på det.
Den svenska flaggan används inte på samma sätt, varför inte?
– Den har inte använts historiskt på samma sätt som i andra länder. Jämför man med till exempel Danmark används flaggan mycket mer i firandet traditionellt sett, det är en symbol man ger bort. Sen är den svenska flaggan också en symbol som kanske använts mycket i sammanhang som man kanske inte vill associeras med.
Emanuel Mourad är en av de som använder en annan flagga än den svenska under studentfirandet. "Vi är kristna syrianer", säger han när vi frågar om flaggan.
För Emanuel Mourad är hans flagga en del av firandet, men han ser också det som ett sätt att uppmärksamma olika frågor.
– Jag är själv kristdemokrat och tycker att man ska integreras i samhället, men vissa grupper behöver uppmärksammas. Just den här är ingen nationsflagga, utan den representerar en folkgrupp.