Den 6 oktober sköts en 34-årig man till döds på Lantmannagatan i Lambohov.
Sedan slutet av april har det skett minst nio skjutningar i Linköping, varav fyra har slutat med dödlig utgång. Händelserna tros ha ett samband med det gängkrig som pågår mellan den kriminella mc-klubben Bandidos och ett kriminellt nätverk med hemvist i stadsdelen Berga.
Samtliga fyra mord och flera mordförsök utreds av en grupp poliser som bland annat leds av utredningsledaren John Skoog. I nuläget sitter ingen person frihetsberövad för något av morden. Det sitter dock tre unga män häktade för inblandning i två mordförsök.
– Vi arbetar vidare med de olika ärendena. Men vi har inte obegränsat med resurser, så vi får prioritera och försöka lägga krutet där det gör mest nytta, säger John Skoog.
Var lägger ni krutet i nuläget?
– Det vill jag inte gå in på. Vi försöker genomföra de utredningsåtgärder som är mest akuta. Inledningen av en utredning är viktig innan en del av bevisningen går förlorad. Vi lägger mycket resurser på att samla in information. Sedan får vi försöka köra parallellt med de andra ärendena. Det är inget drömläge som polismyndigheten har hamnat i.
Ser ni kopplingar mellan alla dessa våldsdåd med skjutvapen?
– Ja, det gör vi på det sättet att vi tänker oss att gärningspersonerna finns i samma miljö. Det handlar om de olika kriminella grupperingar som finns i Linköping och det här är ett resultat av konflikten mellan dem. Sedan tror jag inte alltid att man kan säga att det ena brottet har skett som ett resultat av det andra. Vi kan inte säga det om alla de olika händelser som har varit, säger utredningsledaren och fortsätter:
– En av de hypoteser som vi har är att de här brotten kan hänga ihop. Det kan vara så att det är samma gärningspersoner som har varit inblandade eller att man kan finna dem i samma miljö. Till viss del kanske man kan se ett mönster i motiv.
Av utredningsskäl vill inte John Skoog gå närmare in på tänkbara motivbilder i de enskilda mordfallen.
Det senaste mordet skedde på Lantmannagatan i Lambohov den 6 oktober. Där pågår fortfarande ett intensivt arbete med att förhöra vittnen. Polisen arbetar även aktivt med att samla in information om mordet i Skäggetorp centrum den 25 augusti, då en 30-årig medlem i Bandidos sköts till döds.
– I vår värld har det inte gått så lång tid sedan mordet den 25 augusti eller mordet den 6 oktober. Där är vi fortfarande i en insamlingsfas och har inte gått vidare till analysfasen. I och med att de här händelserna kommer i så snabb följd så förlänger det respektive utredningstid. Vi har inte obegränsat med resurser och det innebär att vi kommer att få prioritera insamlingsfasen för att inte missa viktiga uppgifter som kan gå förlorade. Det är en utmaning för polismyndigheten.
Tror du att gängkriget håller på att bedarra eller befarar du att det här kan fortsätta?
– Jag tror att vi kommer att få jobba med den här problematiken under en lång tid framöver. Om vi kommer att se ett slut på den här våldsspiralen som vi har sett nu, från maj och framåt, det törs inte jag svara på. Men jag skulle säga att vi har en stor utmaning i att försöka stoppa våldet och undvika nästa skjutning. Det råder det ingen tvekan om. Det är inte förbi.
John Skoog säger att Linköping har hamnat i en exceptionell situation.
– Det kan vara slumpen som avgör när de här brotten sker. Men att den här typen av brott har kommit i så här tät följd har vi inte sett tidigare i Linköping.
Vad är anledningen till denna våldsvåg just nu?
– Det finns flera indikationer på att det här är en maktkamp mellan olika kriminella grupperingar och där handlar det om narkotikamarknaden, för det är den som generar pengar. Det är viktigt för folk att känna till att den narkotika som man festar på är den narkotika som betalar de kriminella grupperingarna och de brott som de begår. Narkotikan är en stor del.
Den 25 augusti sköts en 30-årig medlem i Bandidos till döds på en restaurang i Skäggetorps centrum.
Enligt John Skoog är det dock inte bara kampen om narkotikamarknaden som utlöst våldsvågen.
– Det handlar om vem som ska ha makten och vem som ska vara mest fruktad. Det finns olika personliga konflikter mellan individer som sedan kanske använder en gruppering för att få ett våldskapital. Men om jag skulle uttala mig, så skulle jag säga att narkotikahanteringen är det främsta skälet till att vi ser de här brotten. Vi ser att narkotikan återkommer i de grova våldsbrotten, men även stöldbrottsligheten är dominerad av missbruksproblematik. Och även i krogvåldet kommer narkotikan in.
Så narkotikan är roten till det onda?
– Ja, absolut. Man får naturligtvis söka orsaker till att människor använder narkotika. Jag ser det ändå som att det är någonting som är väldigt centralt i det här och det är någonting som jag tror att polisen måste fundera på hur vi ska komma åt.
Varför sker dessa mord just nu, jag antar att kampen om narkotikamarknaden har pågått länge?
– Saker och ting kan se stabila ut så länge det finns en maktbalans. Så länge en gruppering har kontrollen över ett område eller en stad så kan det se lugnt ut på ytan, även om det är då grupperingen bygger upp sin verksamhet. Det är då som de får blomstra och utveckla. Sedan uppstår det en situation där det blir en maktkamp mellan två kriminella grupperingar om till exempel narkotika. Då ser vi den här raden av våldsdåd. Det ena leder till det andra. Det handlar om hur maktbalansen ser ut, säger John Skoog.
Den 5 augusti sköts en 16-årig pojke till döds i närheten av Berga centrum.
Att våld föder våld är en sliten formulering. Men utredningsledaren menar att det ligger en sanning i uttrycket.
– Tänk på hur många personer som drabbas i samband med ett mord. Allt från anhöriga till släkten och kompisar. Det föder naturligtvis hat och känslor som sedan kan resultera i nya våldshandlingar. Det är så människor fungerar.
Känner ni som arbetar med de här mordfallen någon press på er att ni måste klara upp de här brotten?
– Vi känner att det ligger ett stort ansvar på polismyndigheten. Men det är flera aktörer som får ta ansvar för den utveckling som har skett. Vi behöver allmänhetens hjälp för att klara upp de här brotten. Vi är engagerade i det här och jobbar så hårt vi kan. Men jag hoppas att det är flera som vill vara med och dela det ansvaret.
Är det extra svårt att lösa de här morden som verkar ha skett i gängmiljön?
– Det är ingen hemlighet att en del av personerna som är intressanta i de här utredningarna och som kanske är gärningspersoner, de lever ett kriminellt liv där de har varit i kontakt med polisen flera gånger tidigare och även varit involverade i olika rättsprocesser. De känner till hur det fungerar och till viss del känner de till polisens arbetsmetoder. Det gör att uppklarningsprocenten när det gäller dödligt våld i kriminella miljöer är lägre än vad den är i andra sammanhang, säger utredningsledaren och fortsätter:
– Jag ser en tydlig orsak till det och det handlar om att människor är rädda för att berätta och det handlar om att de här människorna har bättre kännedom om polisens arbetsmetoder. Det här är deras arbete, ibland på heltid. Det blir en svår motståndare.
Den 19 maj sköts en 20-årig man till döds i Berga.
John Skoog vädjar till allmänheten att höra av sig med tips och iakttagelser kring de många skjutningarna i Linköping. Han framhåller att det är viktigt att polisen får värdera värdet av den information som kommer in och att polisen även vill ha uppgifter i de fall där det sitter frihetsberövade.
– Ett fall är inte uppklarat bara för att någon sitter häktad.