På ett år har Sveriges mjölkbönder tappat ungefär en femtedel av sina intäkter, enligt Lantbrukarnas riksförbund, och för många är det hela vinsten. Ofta kostar en liter mjölk mer att producera än vad bonden får betalt för den och varje dag tvingas mjölkbönder att lägga ned sin verksamhet. Jonas Carlgren är mjölkbonde sedan elva år tillbaka och är styrelseledamot i Arla Foods. Kooperativet, som ägs av nordeuropeiska mjölkbönder, hamnar ofta i skottlinjen när mjölkkrisen debatteras i svenska medier. Jonas Carlgren vill nyansera bilden.
– Krisen drabbar alla Arlas ägare, inte bara svenska mjölkbönder. Den globala marknaden styr och mjölkpriset är extremt lågt just nu. Men vi har egentligen bra förutsättningar i Sverige, det har regeringens utredning visat, säger han.
Utredningen han syftar på heter Konkurrenskraftsutredningen och tillkallades av regeringen 2013, med syftet att utreda möjligheterna för en konkurrenskraftig framtida livsmedelsproduktion. Utredningen föreslår fyra fokusområden för åtgärder i sin strategi. Bland annat föreslås en effektivisering av företagandet, ökad export och att EU:s regelverk ska ligga till grunden för vilka villkor som svenska bönder ska ha. Det är alltså politiska beslut som behövs och inte bara en höjning av mjölkpriset för att få en långsiktig lösning, säger Jonas Carlgren.
– Mejerimarknaden funkar som vilken marknad som helst och priset varierar beroende på utbud och efterfrågan. Just nu stiger utbudet mer än efterfrågan och priset faller. Arla är det enda mejeriet i Sverige som alla mjölkbönder kan gå med i om dom vill och det enda som alltid köper all mjölk som bonden levererar, och det ger oss ett överskott som vi måste sälja på export.
Många svenska mjölkbönder efterlyser en nationell prissättning på böndernas ersättning för mjölken de levererar till Arla eftersom kraven på svenska bönder ofta är högre och därför gör produktionen dyrare. Men Arla är ett nordeuropeiskt kooperativ, med ägare i sju länder, som valt att följa principen att alla medlemmar ska ha samma pris oavsett landstillhörighet, säger Jonas Carlgren.
– Vi anser att lagstiftningen ska utgå ifrån de rekommendationer som regeringens egen utredning har. Krisen beror på många faktorer, många som Arla inte har någon kontroll över. Rysslands sanktioner mot EU och marknadens prissättning, allt blir kännbart när omständigheterna är så här svåra.
– Arla har valt en marknadsprissättning. Vi vill göra en så stor gemensam kaka som möjligt, inte strida om hur den fördelas mellan bönder i olika länder, säger han.
Nyligen antog EU nya gemensamma regler för hur Europas bönder får använda läkemedel till sina djur. Ett exempel är förbud mot rutinmässig förebyggande användning av antibiotika och det är positivt för svenska bönder eftersom vi redan har lägst antibiotikaanvändning i Europa, säger Jonas Carlgren.
– Gemensamma regler är bra, nu närmar EU sig Sverige i den här frågan och det gynnar svenska bönders konkurrenskraft. I stället för att sluta sig inom Sveriges gränser vill vi anpassa oss efter omvärlden. Det är en långsiktig lösning. Överskottet på mjölk måste vi kunna exportera och då behöver vi ha villkor anpassade för den globala marknaden, säger han.
Ett något förvånande förslag i konkurrenskraftsutredningen är att de speciella krav som ställs på svenska bönder ska ha vetenskaplig grund, något som kan tyckas vara en självklarhet. Men så är inte alltid fallet, säger Jonas Carlgren.
– Det finns en romantiserad bild av svensk livsmedelsproduktion där lagstiftningen ibland verkar vara inspirerad av Astrid Lindgrens värld utan en förankring i forskning, säger han.
Ett exempel är lagen som kräver sommarbete för nötkreatur som är baserad på hur förhållandena var 1988 och med den forskning som fanns då.
– Korna var uppbundna då men i dag är de mycket friare. Lagen borde vara baserad på modern forskning utifrån svenska djurhållningsregler. Jag säger inte att det är fel att ha korna på sommarbete men lagen är inte anpassad för dagens bondgårdar. Beteslagstiftningen är väldigt detaljerad och kräver mycket dokumentation, ingen kan leva upp till samtliga krav.
– En bonde vill att djuren ska ha det bra 365 dagar om året inte bara när det är sommar. En välmående ko ger mycket mjölk och det borde finnas ett starkare förtroende i lagstiftningen för att bönderna engagerar sig i djurhållningen, om inte annat av egenintresse, säger han.