Driftingenjör Carl Eriksson och ordföranden i samhällsbyggnadsnämnden Stefan Eriksson (M) framför vakuumsugen som testats på Hamngatan.
Dålig luft på Hamngatan är ett problem som Linköpings kommun brottats med i många år, och framför allt är det partikelhalten det handlar om.
Redan 2011 krävde Naturvårdsverket att kommunen skulle ta fram ett åtgärdsprogram efter att partikelhalten varit otillåtet hög. Då infördes bland annat nya städrutiner och man började sprida dammbindningsmedel.
Åtgärderna verkade göra nytta och halterna höll sig under gränsvärdet – ända fram till den extremt torra våren 2022.
Då var luften på Hamngatan sämst i hela landet, sämre än Hornsgatan i Stockholm. Naturvårdsverket krävde därför att kommunen tar fram ett nytt åtgärdsprogram, något som ska vara klart senast november 2024.
Just nu testar kommunen olika åtgärder, bland annat en vakuumsug. Maskinen har ett partikelfilter som hindrar att vägdamm, som uppstår i samband med städning av gatan, hamnar i luften.
– Vi har använt den under en månad och kört en gång i veckan på Hamngatan och en del andra centralt belägna gator, men det är för tidigt att utläsa något resultat. Vi kommer att göra ett nytt test nästa år, under den kritiska perioden som är mellan januari och april. Därefter kommer vi att mer noggrant kunna studera vad vakuumsugen presterat, säger Stefan Eriksson (M), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.
Carl Eriksson, driftingenjör på kommunen, tror att det kan bli aktuellt att hyra in maskinen om användandet av den påverkar situationen på Hamngatan i positiv riktning.
– Vi har redan sett vissa tecken på att luften har förbättrats, dock inte exakt hur mycket. Det krävs flera tester för att vi ska kunna göra det, säger han.
Hamngatan hade i fjol den sämsta luften av alla mätplatser i Sverige. Nu testar kommunen nya metoder för att förbättra luften, bland annat en vakuumsug.
Gränsvärdet för partiklar (PM10) ligger på 50 mikrogram per kubikmeter, och för att få godkänt får det värdet överskridas högst 35 gånger per år.
I fjol var luften sämre än så 42 dygn och i år har gränsvärdet hittills överskridits 21 gånger.
I Sverige beräknas cirka 7 600 personer dö i förtid varje år på grund av kvävedioxid och partiklar i luften, enligt en undersökning som Svenska miljöinstitutet och Umeå universitet gjort.
Varje dödsfall motsvarar enligt undersökningen en förlust av drygt elva levnadsår och de sammanlagda hälsoeffekterna beräknas kosta samhället 56 miljarder kronor varje år.