Jacob Sulasalmi, tillförordnad gruppchef vid ingripandeverksamheten, menar att polisens arbete delvis bidragit till det lugn som nu råder i Linköping.
Sex mord, totalt femton skjutningar, på parkeringar, restauranger, hotell och öppna platser i Linköping. Två skottlossningar där offren trots skott i ansiktet mirakulöst nog har överlevt. År 2021 blev en ond spiral av eskalerande konflikter och våld i den gängkriminella miljön som också hotade allmänheten – men sedan la sig ett lugn.
Nu har tio månader förflutit utan avrättningar eller mordförsök.
I den här situationen utnyttjar Linköpings områdespoliser på fältet sina fördelar:
– Det hörs från personer inne i den kriminella miljön att de vill lämna den, och även yngre som varit på väg in ger uttryck för att de vill lämna. Det har blivit uppenbart för många att det kriminella livet inte är så attraktivt som det kanske har framstått. Nu har vi från polisen en chans att påverka dem att välja andra vägar. Det har även skola, socialtjänst och familjer, säger Anna Bergman, kommunpolis och gruppchef vid områdespolisen.
I arbetet med den här artikeln har Corren sökt kontakt med personer som rör sig i eller har god insyn i den organiserat kriminella miljön i Linköping. De har inte velat uttala sig om nuläget.
Poliser som vi talar med räknar upp ett flertal tänkbara förklaringar till att mördandet och det grova våldet har stannat upp i Linköping, medan andra platser – Göteborg, Märsta, Hagsätra, Södertälje, Glimåkra, Västerås, Norrköping, Sundsvall för att nämna några – fortsatt att drabbas hårt.
Vissa tillfälliga fredsöverenskommelser har högst troligt gjorts mellan lokala kriminellt aktiva personer och grupperingar, beskriver Jacob Sulasalmi, tillförordnad gruppchef vid ingripandeverksamheten.
– Att det på ytan är lugnt i Linköping tror jag beror på överenskommelser. Men även på att polisen har byggt på bra med resurser, säger Sulasalmi.
Även Magnus Roodla, tillförordnad chef för grova brott-enheten, nämner polisens arbete.
– Polisen kan verkligen inte ta åt sig hela äran för att skjutningarna har stannat av. Men vårt arbete har en viss betydelse, framför allt vad personalen i yttre tjänst gör. De har lärt sig att jobba mer aktivt och offensivt, både förebyggande och repressivt. De ligger helt enkelt på dessa kriminella personer, säger Magnus Roodla.
Likt Anna Bergman nämner Magnus Roodla den höga stress som många kriminella känner:
– De lever ett eländigt liv, är ofta multikriminella och håller på med narkotika, vapenbrott, bedrägerier. Där uppstår konflikter och det i sin tur leder fram till grova brott, ibland skjutningar. De är ständigt oroliga för polisen, för fiender, för vänner man plötsligt inte kan lita på, säger han.
Den 35-årige mannen som mördades i Ekholmen jobbade under en period för Linköpings kommun. Men han var också involverad i kriminell verksamhet. Efter att han försökt lämna grupperingen sköts han ihjäl.
Några av de personer som mördats i Linköping har varit tongivande inom narkotikahandel och annan kriminalitet. När de inte längre finns, och när andra valt att gå under jorden, lämna stan, lämna landet, eller lämna kriminaliteten, lugnar sig läget tillfälligt. I de sex mordutredningarna är ingen dömd men flera har suttit häktade under perioder vilket också bidragit till lugn.
Parallellt med mordutredningarna pågår polisutredningar efter de våldsamma påskupploppen i Skäggetorp, i samband med den danske politikern Rasmus Paludans planerade besök i stadsdelen. Det finns ett hav av vittnesuppgifter, stillbilder och film på stenkastare som attackerar poliser och räddningspersonal – vissa helt omaskerade.
John Skoog, utredningsledare vid avdelningen för grova brott, har lett flera av mordutredningarna och arbetar nu med påskupploppen.
– En del av dem som vi lagför nu är personer som också rör sig i miljön kring skjutningarna och gängkonflikterna. Vissa individer stannar upp eller ligger lågt när de förstår att polisen har koll på dem, säger John Skoog.
– Det kan handla om yngre som kan agera springpojkar och utkikar i samband med skjutningar, till andra som har mer centrala roller i konflikterna och skjutningarna, säger han.
Bilden, tagen inifrån en av polisbussarna, visar hur poliser attackeras under påskupploppen i Skäggetorp. En del av de som förekommer i utredningarna rör sig också i den gängkriminella miljön, enligt polisen.
En polisbuss omringas och vandaliseras, poliserna tvingas kort därefter lämna området. Poliser beskriver attackerna som mindre planerade än morden och mordförsöken i gängkriminell miljö, men en del personer är involverade i både upplopp och annan kriminalitet.
Straffnivåer för det relativt nya brottet sabotage mot blåljusverksamhet håller på att utformas. Linköpingspolisen och tingsrätten har varit bland de första i landet att lagföra stenkastare efter påskens urartade demonstrationer och här har straffen blivit långa: Tre unga män, 19, 22 och 26 år, dömdes till fängelse i 2,5-4 fyra år och när åklagaren överklagade till hovrätten så skärptes straffen till fyra års fängelse för alla tre. Detta kan ha blivit en varningssignal till kriminellt aktiva.
Att skjutningarna och det grova våldet har stannat av i Linköping – betyder det att de är över för alltid? Det tror ingen som vi talar med.
– Det är ganska vanligt att efter en turbulent tid i ett område så blir det lite lugnare och nya strukturer ska sättas där, säger Anna Bergman.
Anna Bergman, kommunpolis och gruppchef för områdespolisen. En tid efter ett grovt våldsbrott, då någon form av lugn har lagt sig, vill många närma sig polisen och prata och berätta saker, beskriver hon.
Utredningsledare John Skoog konstaterar att några av morden föregicks av att personer försökte bryta sig loss från den kriminella grupperingen X-Team, kopplad till Bandidos.
– Flera dog och det kan ha fått andra att tänka att det inte är värt att fortsätta försöken, så att det för tillfället inte är ett lika ”rött läge”. Men det är fortsatt spänt i de gängkriminella miljöerna i Linköping, säger han.
Kriminella personers tillvaro liknar den som laglydigt folk lever i om man ser till strävan efter framgång och att lyckas, menar John Skoog. De konkurrerar på ”arbetsmarknaden”, vill skaffa nya uppdrag, högre positioner, tjäna pengar, upplevas som framgångsrika och ha status. Detta driver en fortsatt kriminalitet.
Det finns också många vapen i omlopp i Linköping. Det vet polisen eftersom man påträffar vapen i olika kontroller, enligt grova brott-chefen Magnus Roodla.
Rester av ett liv bärs ut i polisens bruna bevispåsar. Bilden är tagen vid polisens husrannsakan i den lägenhet som tillhörde det senaste mordoffret, en man som sköts ihjäl i Ekholmen i januari i år.
Jacob Sulasalmi säger att fler poliser visserligen anställts, men fortfarande behöver Polismyndigheten växa för att slippa att flytta så många poliser mellan olika konflikthärdar i landet.
– Där vi blir tunt bemannade kan den organiserade brottsligheten flytta fram sina positioner, säger han.
Linköpingspolisen jobbar nu på med att skapa relationer och förtroenden bland allmänheten och kriminella för att förbättra utgångsläget inför kommande brottsutredningar.
– När vi varit på platser och i områden där det just skjutits så upplever jag att många drar sig för att prata med polis. När det lugnar ner sig lite blir det en helt annan kontakt, folk vill prata och lämna tips. Då är vi där och bygger relationer, säger Anna Bergman.