Lisa Eklöf har alltid gillat att pyssla, organisera och fixa. När hon var gravid första gången med Theo startade hon Facebookgruppen “Mammaledig i Linköping”, och som extrainkomst började hon tillverka och sälja “baby nests” och pärlade napphållare.
Det har hänt något med samtalen kring middagsborden i våra umgängeskretsar. Det är svårt att säga en exakt tidpunkt när det inträffade, men det sammanföll med att innehållet i glasen allt oftare byttes ut från vin till alkoholfritt bubbel.
Försiktigt rörde vi oss bort från tidigare samtal om resplaner och priser på tvåor i innerstan. Istället började nya och för oss ännu helt främmande diskussioner uppstå. Vi fick från ingenstans lära oss vad en “fistratt” används till och vad en “Bugaboo” är.
Vi är båda kring 30-strecket och ser hur allt fler vänner och bekanta blir föräldrar. I takt med växande gravidmagar och fler småbarn blir ceremonierna allt fler – ceremonier som för oss är helt nya.
Vår egen barndom känns plötsligt som en svunnen tid. Borta är barnkalas med varmkorv, Mariekex och fiskdamm. Istället ser vi hur det anordnas 1-årskalas med 30-tal gäster och babyshowers med specialbeställd tårta. I brevlådan ligger vackra inbjudningskort till lilla Majkens, Liams och Junis namngivning. På instagram fylls skärmen av rosa eller blå konfetti när gravida par får reda på vilket kön fostret har.
Har uppståndelsen kring våra barn ökat – eller är det bara vi som kommit i kontakt med en värld vi tidigare inte visste fanns?
***
Lisa Eklöf, 38, är expert på multitasking. Samtidigt som hon letar upp ett avsnitt av Nicke Nyfiken på den stora tv:n i vardagsrummet plockar hon upp några leksaker som spridits ut över golvet. Det tar inte ens en minut innan barnen Theo, Leah och Noah fyllt samma golv med nya prylar.
Vi har bestämt träff med Lisa för att få svar på några av våra funderingar. Med tre barn i åldrarna 1–8 har hon, genom sitt eget föräldraskap, sett hur de moderna traditionerna blivit allt populärare i Sverige. Och det ska snart visa sig att hon själv tagit dem till sig med hull och hår.
Lisa är fortfarande mammaledig med minstingen Theo. Drömmen vore att få fortsätta vara det – för alltid.
– Jag skulle vilja vara föräldraledig hela mitt liv, säger hon med ett skratt.
Hon tillägger snabbt att hon förstår att det hon säger kan låta provocerande.
I Tallboda vet de flesta vem Lisa är. Många i området har deltagit i de aktiviteter som Lisa varit med och anordnat genom året. Föräldraträffar i kvarterslokalen, den årliga skattjakten i Tallbodaskogen eller det stora midsommarfirandet via Tallboda IF.
Det är med andra ord inte särskilt förvånande att det också anordnats en och annan babyshower de senaste åren.
– Jag vet att jag först kom i kontakt med babyshowers genom programmet “Teen mom” på MTV för länge sedan. Då fanns inte fenomenet här i Sverige. När jag var gravid med min äldsta, Noah, 2014 ville jag bjuda in till min egen babyshower precis som i USA, men det kändes lite för "girigt" då det inte alls var vanligt med babyshowers här i Sverige då.
Det var istället när hennes kompis året därpå blev gravid som det gavs ett tillfälle att få fira. Direkt ställde sig Lisa och gjorde en “blöjtårta”. Sedan dess har det kommit att bli en tradition att ordna överaskningsfest när någon av vännerna blir gravid. Presenterna som ges är både till bebisen i magen och till mamman.
– Det är ett roligt sätt att fira tiden före barnet och en chans att få rå om mamman. Det blir lite “treat yourself".
Finns det möjlighet att ordna fest så tar Lisa den. Innan hon och Jens fick barn fixade paret en årlig nyårsfest med runt hundra gäster.
När Lisa väntade sitt senaste barn blev det inte bara en babyshower, utan också ett så kallat gender reveal-party där könet på barnet avslöjades för såväl Lisa och hennes sambo som för släkt och vänner.
– Det var under covid-19 och min sambo fick inte vara med på ultraljuden. Vi ville få reda på könet tillsammans och därför övertalade jag barnmorskan att lägga antingen ett blått eller rosa papper i ett kuvert. Kuvertet gav vi sedan till en granne som fyllde en ballong med konfetti i rätt färg.
Blir det inte väldigt stort fokus på kön i och med gender reveal?
– Jag tänker så här… När Leah föddes fanns det bara klassiska “killsaker” hemma. Jag minns att hon låtsades att Batman var hennes bebis. Just nu är hon väldigt tjejig, älskar rosa, sjöjungfrun och Barbie. Jag tycker inte att det är något fel, så länge man inte tvingar in barn i en mall.
Men framöver kommer det inte anordnas fler gender reveals för familjen Eklöf. Anledningen till det återkommer vi till.
***
En starkt bidragande orsak till ökningen av nya traditioner som babyshowers är att de flesta av oss i dag kan välja när i livet vi vill ha barn. Det säger Liu-forskaren Johanna Sjöberg när vi kontaktar henne för att prata om det moderna föräldraskapet. Hon har forskat på barn i relation till konsumtion, samhälle och kultur.
– För 100 år sedan hade vi ett samhälle där oönskade barn lämnades bort, i dag är de flesta barn önskade. Då kan man också göra något roligt och festligt av det.
Samtidigt påpekar hon att viljan att välkomna en nyfödd in i familjen inte är ny. Dopet är kanske det tydligaste exemplet på det. Den stora skillnaden mellan dop och de mer moderna traditioner som baby showers och gender reveals är att man firar redan innan barnet är fött, säger Johanna Sjöberg.
– Det säger något om hur vi ser på den svenska förlossningsvården. Det finns en stor tilltro till vården. Chansen att både mamma och barn överlever förlossningen är stor. Hade man inte trott det hade man kanske inte vågat fira stort innan förlossningen.
Att konsumera har blivit ett sätt att visa sin kärlek till sitt barn, menar Liu-forskaren Johanna Sjöberg.
"Till och med personer som har väldigt dåligt med pengar resonerar ofta att julklappar till barnen går före allt."
Konceptet babyshower föddes i USA. Att det heter shower beror på att den blivande mamman överöses med presenter. Det ska "duscha" gåvor över modern och bebisen. Johanna Sjöberg konstaterar att i USA har presenter varit viktigare än i Sverige, eftersom amerikanerna tidigare inte fått något barnbidrag.
– Där kan gåvorna säkert haft en reell betydelse för om man ska kunna ta hand om sitt barn, om ekonomin i familjen är dålig.
I Sverige har vi inte riktigt det läget. Här anordnas babyshowers framförallt för att det är roligt.
***
Med hjälp av en pincett placerar konditorn Petra Qri små skor och en liten bebis av sockerpasta på tårtan. Kakan består av en chokladbotten med Oreofyllning. Hela härligheten är insvept i ett vitt täcke. Hennes hand är säker och det hela går imponerande fort.
Vi är på en snabbvisit i hennes eget konditori i centrala Linköping, en verksamhet hon kunnat starta tack vare de nya traditioner som svenskarna tagit till sig. De senaste åren har beställningarna av babyshower-tårtor ökat markant och i dag gör Petra 3–5 tårtor i veckan. De allra flesta kunder är vänner till den blivande mamman och tårtan är en del av den överraskningsfest de planerat.
– En tårta som jag minns är en som var formad som en gravidmage med en riktig ultraljudsbild på.
På ett sätt kan man säga att Petra Qris karriär började med en babyshower-tårta. När hon i många år väntade på uppehållstillstånd i Sverige blev bakningen ett sätt att fördriva tiden. "Jag gjorde en babyshowertårta åt min syster som alla berömde. Och när min son fyllde fyra önskade han sig en tårta formad som en fyra. Jag hade inte råd att köpa en, utan bakade en egen".
Tårtor till gender reveal är ovanligare, men det händer att Petra även bakar sådana.
– Då ber ofta kompisar till de blivande föräldrarna om att få tårtans fyllning i antingen rosa eller blå färg. När man skär första biten av tårtan avslöjas på så sätt vilket kön barnet har.
Att det anordnas många festliga och påkostade barnkalas i Linköping kan Petra bekräfta. En stor del av hennes beställningar gäller barntårtor med motiv som Babblarna, Greta gris och Bamse.
Det låter dyrt…
– Det tar mycket tid att göra de här tårtorna och därför blir priset ofta ganska högt. Själv hade jag inte haft råd med det när mina barn var små.
"Det roligaste är när kunden inte har en bestämd bild över hur tårtan ska se ut. Då får jag använda min egen kreativitet".
***
Okej, så de moderna ceremonierna kan ibland kosta en hel del pengar. Men måste de göra det? Vi får kontakt med ytterligare en mamma som gillar de nya traditionerna – utan att för den skull lägga ned stora pengar på dem.
Ida Fransson, 25 år, fick sina tvillingar Astrid och Selma när hon var ung och hade begränsad ekonomi.
– Jag har alltid vetat att jag vill ha barn. Fördelen med att få barn ung var att jag hade mycket ork, men när de föddes hade jag inte så mycket pengar, säger hon när vi besöker familjen hemma i Fornåsa.
När Ida var gravid fick hon en babyshower av sin familj och vänner. I trädgården möttes hon av ballonger, presenter, en rosa tårta med orden “it's girls”, småkakor och alkoholfritt bubbel.
Ida Fransson fick en avancerad tårta på sin babyshower när hon väntade sina tvillingdöttrar.
När hon var höggravid med tvillingarna ordnade hennes kompisar och kvinnliga släktingar en babyshower ute i föräldrarnas trädgård. Ida möttes av ballonger, presenter, en rosa tårta med orden “it's girls”, småkakor och alkoholfritt bubbel.
– Det roliga med babyshower är ju själva överraskningen, inte presenterna. Jag blev jätterörd över att de hade fixat så fint för mig.
Varför har babyshower blivit vanligt tror du?
– För att alla har det. Det är något man “ska” göra liksom.
Vissa kalas låter påkostade, även när barnen är små. Hur har du gjort?
– När tjejerna fyllde ett hade jag någon idé om att de skulle ha tyllkjol och sitta och kladda med en tårta. Det var något jag sett att andra gjorde och det såg gulligt ut. Men det var en vanlig tårta med köpebottnar så ingen hysteri. När de fyllde två köpte vi tårta – men från Ica maxi, haha.
Det är lätt att påverkas av sociala medier och jämföra sig med andra som nybliven mamma, säger Ida Fransson. Själv försöker hon lyssna mest på sin egen mammas goda råd. "Jag litar på mamma, hon har ändå fött och uppfostrat två barn".
Det är inte bara tårtor och presenter som kostar pengar när det kommer till barn. Som nybliven ung mamma minns Ida att det var svårt att veta vad hon behövde köpa före tvillingarnas födsel. Amningskudde, babyskydd, nappflaska som minskar risken för kolik, babygunga, bärsjal och babywatch. Listan för vad nyblivna föräldrar behöver – eller inte behöver – kunde göras lång. Själv valde Ida att bara köpa det mest nödvändiga. Det allra mesta köpte hon begagnat.
– Den enda grejen jag verkligen visste att jag ville ha var en barnvagn av märket Emmaljunga. Jag har alltid haft ett jättestort intresse för barnvagnar. Min målbild under graviditeten var att jag en dag skulle gå, stolt och glad, med mina döttrar i barnvagnen.
Ida minns att hennes kompis, som var gravid samtidigt, köpte en vagn för närmare 20 000 kronor och att det var svårt att inte jämföra sig med henne.
– Men hon hade sparat i flera år till den barnvagnen, så det var ju inte konstigt att hon hade råd. Men jag hade inte råd med det.
När Ida Fransson var gravid med tvillingarna Astrid och Selma ordnade hennes vänner och kvinnliga släktingar en babyshower. "Det roliga med babyshower är ju själva överraskningen, inte presenterna. Jag blev jätterörd över att de hade fixat så fint för mig."
Vi återvänder till forskaren Johanna Sjöberg för att höra mer om konsumtion kopplad till småbarnsåren. Varför sätter många på sig spenderarbyxorna redan innan barnet fötts? Och måste man verkligen ha alla prylar som finns på marknaden?
– Att konsumera är viktigt för blivande föräldrar. Det handlar om att ställa in sig på en ny identitet och att förbereda sig på vad som ska komma.
Vid sekelskiftet 1800–1900 skedde en förskjutning i synen på barn som har betydelse för vår vilja att konsumera, enligt Johanna Sjöberg.
– Tidigare var barns värde ihopkopplat med att barnet skulle bidra ekonomiskt till hushållet. Men i början av 1900-talet skedde ett skifte och barn blev känslomässigt ovärderliga. Helt plötsligt fick barn kosta pengar.
Det här vet såklart företagen om. Produktutbudet för nyblivna föräldrar är enormt och marknadsföringen massiv. I sin forskning har Johanna Sjöberg sett hur vissa företag spelar på föräldrars oro. Ett av många exempel är madrasser som ska varna för andningsstopp.
Hur ska man veta vad man behöver som nybliven förälder?
– Det kan vara jättejobbigt att förhålla sig till alla de här produkterna. Det handlar om en marknad som de här personerna inte tidigare behövt befatta sig med och ofta är blivande och nyblivna föräldrar i en känslig och lite utsatt livssituation. Det är inte så lätt att veta vad man behöver och vad man faktiskt inte behöver för att på bästa sätt ta hand om sitt nya lilla barn. Mot bakgrund av det här kan man vara väldigt kritisk till mängden reklam och produkter som riktas till den här gruppen.
***
"I början gjorde jag egna figurtårtor till alla kalas, men tiden finns inte alltid. I dag finns det bra “fuskgrejer” så man slipper forma alla figurer själv i sockerpasta", säger Lisa Eklöf.
De vi pratar med tycks gilla de nya, festliga traditionerna. Kanske är det bara vi själva som varit lite avogt inställda. Enligt både Ida och Lisa kan festerna anordnas utan en stor budget – och det är klart att ett nytt liv ska välkomnas och firas. Oavsett om det är genom ett kyrkligt dop eller en babyshower med vännerna i trädgården.
Vi återvänder till vardagsrummet hemma hos Lisa Eklöf i Tallboda. Hon har tagit fram sin telefon och visar nu bilder på den ena barnrelaterade festen efter den andra. Under vårt besök är hon i full gång med att planera nästa jippo: ett barnkalas i simhallen.
– Jag har alltid gjort väldigt mycket själv till mina fester. Det ska se maffigt ut, men behöver inte vara dyrt. Det är ingen tävling. Jag gör det här för att det är kul att fixa och umgås med familj och vänner, säger hon.
Att Lisa stormtrivs i rollen som mamma kan inte ha undgått någon. Redan som liten visste hon att hon ville ha barn, gärna många. Elva stycken om man ska vara nogräknad. Men den tanken har hon fått slå ifrån sig. Faktum är att det inte kommer bli någon mer babyshower för Lisa framöver. Och det kommer inte att bli några fler barn heller.
– Det får räcka med tre. Jens har sagt stopp. Han valde att knipsa sig under en hektisk tid när vår yngsta knappt sov.