Halt, här får ingen passera. Bilister som ska ner mot Haningeleden får åka omvägen via Ålerydsvägen.
"Kommunen gräver upp en helt nyasfalterad gata vid Berga centrum". Det hävdar flera upprörda läsare som hört av sig till Corren.
Kan det verkligen stämma? Vi cyklar dit för att kolla och träffar Lars Jigered från Tekniska verken och Anders Fredriksson från Peab. De kan genast dementera uppgiften.
– Kommunen asfalterade Söderleden från Brokindsleden ner till Ekkällan för några veckor sedan, det stämmer i och för sig. Men de visste ju att vi skulle hit och gräva, så de hoppade över en sträcka på knappt 100 meter. Den asfalteras när vi är färdiga här, berättar Lars Jigered.
Det grävs bara på ena sidan gatan, så bilar kan passera österut upp mot Vistvägen. Ska man köra åt andra hållet måste man ta en lång omväg via Ålerydsvägen. Så kommer det att vara till slutet av oktober, när arbetena väntas vara klara.
– Tyvärr är det en del bilister som chansar och kör åt fel håll förbi grävarbetena. Det ställer till det i trafiken och skapar risker för oss som jobbar här, säger Lars Jigered.
Kunde ni inte haft trafik åt båda hållen och reglerat med trafikljus?
– Jo, men vi bedömde att det skulle ha skapat för långa köer, säger Jigered.
Lars Jigered, Tekniska verken.
Fjärrvärmeledningarna som byts ut är från 1963. Tekniska verken passar på att göra det nu, i god tid innan en planerad ombyggnation av Berga centrum drar i gång.
De gamla fjärrvärmeledningarna är ingjutna i betong och hopkopplade i stora betongkamrar. En inte helt lyckad metod, har det visat sig med tiden.
– Det blir sprickor i betongen och den gammaldags isoleringen drar åt sig fukt så att rören rostar. De nya ledningarna är mer flexibla och isoleras med polyuretan som inte drar åt sig fukt på samma sätt, förklarar Anders Fredriksson.
Sebastian Kamberg skär av de gamla fjärrvärmerören. Sedan ska all betong också rivas bort.
I de gamla betongkamrarna finns ventiler där vattnet kan stängas av.
– Men kamrarna är inte särskilt bra arbetsmiljömässigt. Man ska ner i ett trångt utrymme där det finns vatten som är 90 grader varmt, minst. De nya rören kan regleras direkt från gatan, under ett brunnslock. Dessutom, om det blir en läcka i de nya rören kan vi se på metern när var den är, förklarar Lars Jigered.
Systemet med betongkamrar övergavs i slutet av 1980-talet, men fortfarande finns runt 900 sådana kvar i Linköping.
– Det fanns 1 200–1 300 kamrar från början och vi river ett 20-tal om året, berättar Jigered.
Anders Fredriksson från Peab och Lars Jigered från Tekniska verken leder grävarbetena på Söderleden. I slutet av oktober ska det vara klart.