Därför gick hon med i projektet

Det var med glädje som Marianne Trygg, vd för Rederi AB Kind, gick med i projektet Hållbar produktutveckling. ”När man är själv har man ju bara sig själv att resonera med och det blir lätt enkelspårigt”, ler hon.

Företaget bildades 1960 Marianne Tryggs föäldrar Karin och Bertil Bergman i samband med att M/S Kind (1890) togs i trafik utmed Kinda Kanal.

Företaget bildades 1960 Marianne Tryggs föäldrar Karin och Bertil Bergman i samband med att M/S Kind (1890) togs i trafik utmed Kinda Kanal.

Foto: Anna Bennich

Linköping2018-10-29 13:31

– Jag har jobbat med det här sedan 1988 och då är det lätt att bli hemmablind, säger Marianne Trygg. Och eftersom jag jobbar i en verksamhet som är väldigt beroende av omgivningen har jag saknat samverkan med andra entreprenörer. Men då behövs det någon utanför som håller i det. Så jag blev jätte, jätte glad när det här projektet drog i gång.

Marianne Trygg är en av ett 50-tal entreprenörer som ingår i Tilläxtverkets satsning på Hållbar Produktutveckling som pågår till och med 2019. Även om hon med glädje gick i det redan första året erkänner hon att hon var lite skeptisk först.

– Det är alltid samma problem med stora idéer. Jag har jobbat i flera län där alla varit glada entusiaster i början och det satsats sjukt stora ekonomiska medel på olika projekt, men som alla slutat med att kallelserna helt plötsligt slutat komma. Så redan första dagen ifrågasatte jag den här satsningen. Men Emil Selse som är projektledare lovade att det inte skulle bli en engångsföreteelse. Här ville man satsa på lång sikt.

Och det är just långsiktighet som ordet hållbarhet innebär för Marianne Trygg.

– Ja, för mig handlar det om att utveckla en hållbar produkt över tid i första hand. Det är viktigt att vi tänker på det sättet så att vi inte slösar resurser på något som inte leder någon vart.

Trots att Marianne Trygg har lång erfarenhet och redan tidigare samarbetat med olika aktörer tycker hon projektet varit värdefull på flera sätt.

– Vi har utbytt erfarenheter och hittat nya samarbetspartners, säger hon. Rent konkret har det bland annat lett fram till ett naturpaket med kryssning, boende i Vårdnäs och paddling med havskajak.

Den idén växte fram under projekttiden.

– För att en idé ska vara genomförbar krävs att den är väl genomtänkt i hela kedjan. Det är något jag lärt mig den hårda vägen, säger hon.

Tre-fyra gånger på våren och lika många gånger på hösten har deltagarna träffats.

– För en del har det varit ett bekymmer att få tid att komma på träffarna, så en del har fallit bort. Men jag bestämde mig när jag gick in i det här att jag ville ta mig den här tiden.

Vad händer nu?

– Vi kommer att fortsätta titta på hur vi ska kunna fortsätta utveckla våra produkter och bland annat titta på sjösystemen. Hittills har vi hållit oss i Kinda kanal ner till Rimforsa, nu kommer vi titta på vad vi kan göra längre söderut. Även om vi har vårt största underlag här i Linköping kan vi göra mer. Det är väldigt vackert i Horn och Björkfors och när turister väl kommit till Linköping kan vi locka dem med olika paketerade upplevelser.

Vad händer efter att projekttiden är slut?

– Jag hoppas att de kontakter som knutits kommer att leva vidare. Nu vet vi vad som finns och var vi finns. Men i längden behövs en kontinuitet så jag hoppas att det kommer att finnas någon som kan fortsätta driva och utveckla den här satsningen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om