Dag 1:
Klockan slår 9.00 på tisdagen den 15 september 2020. Kammaråklagare Britt-Louise Viklund anklagar i sitt anförande den 37-årige Daniel Nyqvist för två fall av mord den 19 oktober 2004. Den åtalade tittar på åklagaren. Ända sedan gripandet den 9 juni i somras har han erkänt att det var han som dödade Mohamad Ammouri och Anna-Lena Svenson för snart 16 år sedan. Ett erkännande han under de första rättegångsdagarna står fast vid. Hans advokat Johan Ritzer vill dock att rubriceringen ska ändras från mord till dråp.
– Daniel led av en allvarlig psykisk störning. Han hade tvångstankar om att ta livet av två personer. Det hela har varit slumpartat och det har inte funnits något rasistiskt motiv. Det finns utrymme för att rubricera detta som dråp.
Men den första dagen ska inte till största del handla om den åtalade. Under hela dagen får de anhöriga till offren chansen att berätta om hur händelsen påverkat deras liv.
Mohamads familjemedlemmar berättar en efter en.
– Han var skrattet, glädjen och energin.
– 19 oktober 2004 är en hemsk morgon som har ändrat hela familjens tillvaro.
– Man blir en helt ny person, en krossad person.
– Han tog vår livsglädje, Daniel Nyqvist. Han har begravt oss levande.
Den första dagen av rättegången, som de allra flesta aldrig trodde skulle bli av, avslutas. Den åtalade har inte gett de anhöriga en enda blick.
Här nedan ser du intervjuer med mera från den första rättegångsdagen.
I en ljudupptagning från den första rättegångsdagen hörs Mohamads pappa berätta om hur händelsen påverkat familjens liv.
Pojkens anhöriga företräds av målsägarbiträdet Elisabeth Massi Fritz. Vi fick en intervju med henne efter den första rättegångsdagen.
Kammaråklagare Britt-Louise Viklund var inte överraskad över att försvaret ville att gärningen skulle rubriceras som dråp istället för mord.
Dag 2:
Journalister och andra åhörare slår sig ner i rättssalen. Snart reser de på sig igen. För den åtalade dubbelmördaren vill inte ha deras blickar på sig när det är dags för honom att bli förhörd om vad som hände för 5 811 dagar sedan. Efter en stund kan åhörarna komma in i salen igen. Då sitter Daniel Nyqvist bakom en grå tygvägg. Rättens deltagare och anhöriga kan fortfarande se honom personligen medan åhörarna gör det via en tv-skärm.
Kammaråklagare Britt-Louise Viklund börjar även idag. Hon frågar om han erkänner att det var han som dödade Mohamad och Anna-Lena.
– Ja, svarar den åtalade.
Det han säger under den knappt 90 minuter långa utfrågningen liknar det som han sagt i polisförhören. Tankarna i hans hjärna som sa att han behövde döda två personer för att få sinnesro. Hur han gick genom Linköping i jakt på offer. Ett litet barn blev det första, för att han inte skulle få motstånd. Daniel Nyqvist beskriver hur allt gick som "på automatik". Efter att han huggit ihjäl pojken attackerade han Anna-Lena. "Hon var där", är hans förklaring på varför hon blev nästa offer.
För de som tagit del av rapporteringen efter att åtalet lämnades in kommer det inte fram mycket nytt under förhöret. Men att Nyqvist redan 2010/2011 hade tankar på att erkänna mordet var okänt för de flesta. Han höll på att bli vräkt och tänkte "att fängelse var bättre än att sova på gatan." Tack vare ekonomisk hjälp från anhöriga klarade han sig och levde vidare med sin hemlighet. Det dröjde ett decennium till innan han avslöjades.
Daniel Nyqvists svar under förhöret är korta och meningarna ofta osammanhängande. Han uttrycker inga känslor. Det närmaste han kommer är i den allra sista meningen.
– Jag är ledsen att det här behövde hända.
Här är inspelat material från rättegången och intervjuer i samband med den andra rättegångsdagen:
Vi pratade med kammaråklagare Britt-Louise Viklund efter att hon fått ställa sina frågor till den åtalade.
Den åtalades advokat, Johan Ritzer, berättar om varför hans klient ville sitta dold för åhörarna.
Efter förhöret med Daniel Nyqvist gav vår reporter sin syn på vad den åtalade sa.
Dag 3:
Det är dags för det sista förhöret i rättegången om dubbelmordet 2004. Den åtalade Daniel Nyqvists äldre bror slår sig ner. De två bröderna växte upp tillsammans men de senaste åren hade de inte mycket kontakt. Brodern berättar att Daniel Nyqvist alltid haft svårt med den sociala interaktionen men från tiden de bodde ihop beskriver han sin lillebror som snäll och omtänksam. På frågan om hans bror någon gång varit våldsam svarar han:
– Aldrig. Jag tror inte brorsan sagt ett ont ord om någon.
Strax tidigare har två barndomskamrater vittnat i rätten. De beskriver hur Daniel Nyqvist i gymnasietiden förändrades. Han började dricka mycket alkohol och isolerade sig från omgivningen.
Under alla år sedan mordet har det spekulerats i vilket motiv som mördaren hade. Då den mördade pojken hade utländskt ursprung har det diskuterats huruvida det fanns ett rasistiskt motiv. Den åtalades barndomskamrater vittnar under måndagen och en av dem berättar hur Nyqvist sagt att han startade varje dag med en Hitler-hälsning. Det här är något som den åtalade har nekat till under hela rättegången och han har sagt att det i så fall var något han sa för att verka tuff. Han beskriver det som "ungdomstrams".
Inte heller någon av parterna beskriver i sina slutanföranden att det handlar om något hatbrott.
Åklagaren Britt-Louise Viklund säger i sin slutplädering att Daniel Nyqvist bör dömas för två fall av mord. Hans advokat Johan Ritzer vill dock att hans klient ska dömas för dråp då han ser den allvarliga psykiska störningen som en förmildrande omständighet.
Båda vill att påföljden ska bli rättspsykiatrisk vård. Dom meddelas den 1 oktober.
Advokat Johan Ritzer beskriver efter rättegången att hans klient är lättad över att förhandlingarna är över.
Kammaråklagare Britt-Louise Viklund är nöjd över hur rättegången har varit.
Målsägarbiträdet Karin Wålander berättar varför Anna-Lena Svensons anhöriga valt att inte begära något skadestånd.
Här nedan kan du höra dubbelmördarens bror under måndagens rättegång.
Två av den åtalades barndomskamrater under rättengången.
Här under kan ni läsa fler artiklar om dubbelmordet på Åsgatan 2004.