2019, året före pandemin, låg sjukfrånvaron i de kommunala verksamheterna på 6,7 procent.
Samma siffra för år 2020 är 8,6 procent – en ökning med 1,9 procentenheter.
19 mars i fjol blev den dag då flest var hemma sjukskrivna. Hela 2 009 medarbetare stannade hemma från jobbet den dagen.
– Allra flest var borta i mars och april. Det följer samma mönster som vi ser nationellt när det gäller sjukfrånvaron, säger Kjell Thun, HR-controller vid kommunledningsförvaltningen.
Att den höga sjukfrånvaron beror på pandemin är uppenbart, även om kommunen egentligen inte vet.
– Som arbetsgivare har vi inte rätt att registrera orsaken till sjukfrånvaro. Men vi ser att sammanfaller med Folkhälsomyndighetens uppmaningar om att stanna hemma vid minsta symptom och ändrade reglerna för läkarintyg.
Högst sjukfrånvaro var det i vård- och omsorgssektorn och inom skolan och barnomsorgen.
Det är den korta sjukfrånvaron – alltså där arbetstagaren är hemma högst 14 dagar – som ökat mest. Långtidssjukfrånvaron har också ökat, men inte i samma omfattning.
– Av de 383 000 timmar som sjukfrånvaron ökat med är det ungefär 40 000 av dem som gäller långtidssjukskrivning.
Hur ser sjukfrånvaron ut hittills i år?
– Vi har mellan 0,8 och 1 procentenheter högre sjukfrånvaro nu jämfört med i början av förra året. Nu är det effekterna av att arbeta under en pandemin som påverkar. Vår verksamhet har i snart ett år arbetat under press. Det skapar både stress, oro och trötthet – något som inte är unikt för Linköping, säger Kjell Thun.