Coronapandemin banar väg för robotar och VR-konferenser

"Coronapandemin har bevisat att vårt beteende kan förändras på kort tid", säger AI-experten Fredrik Löfgren som – tack vare viruset – fått helt nya uppdrag.

Coronapandemin har snabbat på den digitala utvecklingen i arbetslivet. Fler inser även fördelarna med robotar och AI inom sjukvården.
"Vi kommer att se fler och fler robotar på sjukhusen", säger Fredrik Löfgren, robotutvecklare och AI-expert.

Coronapandemin har snabbat på den digitala utvecklingen i arbetslivet. Fler inser även fördelarna med robotar och AI inom sjukvården. "Vi kommer att se fler och fler robotar på sjukhusen", säger Fredrik Löfgren, robotutvecklare och AI-expert.

Foto: Lisa Öberg/TT/Kvadrat

Linköping2020-07-27 08:00

Coronaviruset har minst sagt snabbat på digitaliseringen av arbetsmarknaden. När distansarbete blev det nya normala ökade användandes av digitala kommunikationsplattformar markant. Vi är fler än någonsin som arbetar hemifrån. 

– Det har hänt extremt mycket. Människor som aldrig hade jobbat i till exempel Teams eller Zoom har inte bara börjat acceptera det, utan även tycka om det, säger Fredrik Löfgren, forskningsingenjör, AI-expert och robotutvecklare.

Vi har möten och fikar via videosamtal, chattar och delar dokument enkelt med arbetskamraterna via olika plattformar.

– Coronapandemin har förändrat vårt beteende jättemycket och bevisat att våra beteenden kan förändras på kort tid, bara incitamentet är tillräckligt stort. 

Coronaviruset verkar även ha gjort att allt fler inser fördelarna med robotar och AI inom sjukvården. I vissa länder används nu robotar som hjälpmedel i arbetet med coronaviruset. Det handlar om allt från kommunikation mellan läkare och patient till att hålla äldre personer som isolerats sällskap. En robot är mer hygienisk än en människa och kan även användas till att undersöka om du har feber, leta virus och desinficera ytor. 

– Tyvärr är mycket av det som visas upp bara PR. Helt enkelt företag som vill ha uppmärksamhet och som rider på coronavågen. I många av de videos som läggs upp på nätet står en människa bakom kameran och styr roboten, säger Fredrik Löfgren.

Många av robotarna på marknaden fungerar alltså inte felfritt och är inte autonoma, alltså "självkörande", vilket kan slå tillbaka på seriösa aktörer i branschen när dessa äskar pengar för robotutveckling. 

– Det kan ge sken av att utvecklingen har kommit längre än vad den gjort. När vi söker pengar kan myndigheterna säga att produkten redan finns på marknaden, fast den inte fungerar helt. Samtidigt så tror jag på potentialen och nyttan robotarna kan göra inom sjukvården. Vi kommer att se fler och fler robotar på sjukhusen.

Vilka uppgifter kommer robotarna att ha?

– Jag tror inte att de kommer att ersätta läkaren i själva patientkontakten. Men robotar kan ställa diagnoser, analysera prover, titta på röntgen- och mammografiplåtar – och göra det bättre än människan. 

Görs det här redan i dag?

– Ja, mycket används redan – även om robotarna inte finns på vartenda sjukhus. Tekniken finns oftast även om den inte används i stor skala än. Medicinsk utveckling går ju rätt långsamt på grund av all certifiering och säkerhetsstandarder. 

Fredrik Löfgren tror att robotarna kan göra stor nytta vid just operationer. 

– Även om man är ung har vi ju människor små darrningar i handen.  Robotarna kan ge högre precision när det gäller att stabilisera benbrott eller operera in stålplattor. Vi kommer kunna göra ännu mindre ingrepp i framtiden när robotarna jobbar. På sikt kanske vi kan ha små nano-robotar som vi sväljer och som opererar inne i kroppen.

Förutom att arbeta åt Linköpings universitet och i det egna bolaget Dyno robotics, håller Fredrik Löfgren föreläsningar och workshops i hela Sverige om framförallt artificiell intelligens. I våras skulle han tala på en konferens som blev inställd på grund av corona. Kunden föreslog att Fredrik kunde hålla föreläsningen via Skype – men då sa Fredrik ifrån. Han hade en bättre idé. 

– Det kändes väldigt mossigt att stå och föreläsa via Skype. Jag föreslog istället att vi skulle genomföra konferensen genom VR (Virtual reality).

Sagt och gjort. Utrustning köptes in och virtuella miljöer med scen, publikplatser och läktare byggdes upp. Sittandes hemma med VR-glasögon kunde de 300 deltagarna lyssna på föredrag, klappa händerna och mingla med de andra gästerna. Snacka om social distansering. 

undefined
Med VR-glasögon hemifrån kunde deltagaran via sina avatarer lyssna på föreläsare, applådera och mingla.

Konferensen, som blev det största VR-mötet som arrangerats i Sverige, fick mycket publicitet i media. Flera företag hörde av sig till Dyno robotics och ville veta mer. Sedan dess har Fredrik och hans kollegor anordnat ytterligare 10–20 konferenser och hjälpt företag som Saab och Ericsson att använda tekniken internt.

– Det här är egentligen ingenting jag brinner för. Jag är Robot-Fredrik och vill bygga robotar. Men som start-up får man ta de möjligheter som erbjuds. Vi har jobbat med VR länge och har den kompetensen i bolaget. Det finns ingen i hela Sverige som kan den tekniken bättre än vi, säger Fredrik Löfgren.

undefined
Fredrik Löfgrens avatar under VR-konferensen som han anordnade och föreläste på.
Fredrik Löfgren

Forskningsingenjör, AI-expert och robotutvecklare.

VD för start-up bolaget Dyno robotics. Även anställd på Linköpings universitet. 

Föreläser och håller workshops om möjligheter och moraliska dilemman med robotar och AI inom skolan, vården och trafiken.

Har vunnit flera stipendier och tagit medaljer i VM och OS inom robotik.

2017 blev han ett känt ansikte för många svenskar när han och robotgänget LiU gick till semifinal i TV-programmet Talang på TV4.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!