Den sistnämnda butiken ägdes av Conrad Johansson (1890–1954). Han var son till en torpare från Tidersrum strax väster om Kisa. I unga år gick han i lära hos en möbelsnickare i hemtrakten. Efter att ha arbetat några år i Norrköping flyttade Johansson 1914 till Linköping. Tillsammans med några andra möbelsnickare startade han 1917 Johannesborgs möbelfabrik, som låg inom det område som idag kallas för Ebbe Park.
År 1922 öppnade Conrad Johansson en ramaffär på Apotekaregatan 7. Den verksamheten kompletterade han ganska snart med ett glasmästeri. Efter ytterligare några år började Johansson också att saluföra möbler i sin butik. Lokalen blev dock så småningom alltför trång och 1937 flyttade han möbelförsäljningen till Djurgårdsgatan 2. Då gav han den verksamheten namnet Conrads Möbler.
Conrad Johansson ritade även en rad olika möbler, bland annat den bäddsoffan han i annonserna kallade för ”önskedyschatellen Conrad”. Han hade även patent på vissa konstruktionslösningar.
Conrad Johansson gifte sig sommaren 1919 med pigan Ester Petersson. Tillsammans fick paret Johansson en dotter och fyra söner.
Efter det att Conrad Johansson avlidit i januari 1954 skrev kollegan Konrad Rudin, som ägde Brizsérs möbelaffär, i en minnesruna att Johansson var ett verkligt föredöme för andra och tillhörde samhällets stilla och försynta.
Johansson gjorde även åtskilliga blyertsteckningar med olika Linköpingsmotiv. En av dessa har Åke Palm ärvt, vilket är bakgrunden till hans önskan att veta mer om Conrad Johansson.
Så till en gatunamnsfråga. Yvonne Brandt undrar varför Tanneforsgatan heter som den gör. Svaret är att det länge var den naturliga vägen till Tannefors kvarnby.
Den alternativa vägen gick över Stångebro och längs det vi känner som Gamla Tanneforsvägen. Prefixet Gamla fick den vägen sommaren 1902 när den betydligt genare Nya Tanneforsvägen stod klar.
Det kan också noteras att fram till det att vi under mellankrigsåren fick dagens kvartersnamn kallades området öster om Bokhållaregatan–Bastugatan–Klostergatan och söder om Storgatan för Tannefors kvarter. Det förklarar i sin tur varför Trädgårdstorget framtill 1936 formellt sett hette just Tanneforstorget, dock kallades det omväxlande redan då såväl Trädgårdstorget som Köttorget.
Formellt sett bestod stadsdelen Tannefors ända fram till slutet av femtiotalet bara av kvarnbyn och området närmast öster därom. Övriga delar av det vi numera kallar för Tannefors hette då Råberga, Augustberg, Lindesberg, Åkersberg och Ladugårdsbacke.
Har du frågor om Linköping förr? Skicka dem till Johan Rödin, Corren, 581 89, Linköping. Eller mejla johan.rodin@corren.se. Frågorna vidarebefordras till Gunnar Elfström.