Cocozza vill lösa bostadskrisen

På tisdagen fick bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) en utredning på sitt bord. Den handlar om hur Sverige ska få fler bostäder. Michael Cocozza, huvudägare i Botrygg, var med och skrev den.

Vasastaden. Ett exempel på tröghet, det tog 11 år få till stånd en ny detaljplan.

Vasastaden. Ett exempel på tröghet, det tog 11 år få till stånd en ny detaljplan.

Foto: Peter Jigerström

LINKÖPING2015-12-16 10:00

Utredaren, professor Sten Nyberg, fick drygt 18 månader på sig att utreda hur bostadsbyggandet skulle kunna öka om konkurrensen blev större.

Till sin hjälp har han haft flera personer med insyn i byggbranschen, en av dem var Michael Cocozza.

Michael Cocozza är dock inte imponerad av slutsatsen och säger att utredningen hade alltför snäva direktiv för att kunna föreslå något som kan leda till verklig förändring – om syftet är att få fram fler billiga bostäder.

Av den anledningen skrev han ett eget kapitel som finns i utredningen under rubriken "särskilt yttrande från Michael Cocozza"

– Jag såg att den här utredningen skulle landa i ett jaså-betänkade. Jag lade det här yttrandet för att jag vill att departementet ska tillsätta en ny utredning som har ett bredare mandat, säger han.

En hel del i utredningen kretsar kring kostnader för byggande. Enligt Michael Cocozza är det alltför snävt avgränsat när det svåraste momentet är att hitta mark. Ofta handlar det om kommunal mark som först måste detaljplaneläggas. I Linköping tar det ett par år, i Stockholm kan det ta upp mot sju år.

Om utredningens uppdrag hade varit annorlunda formulerat så hade Michael Cocozza kunnat bidra med ett konkret förslag.

– Ja, den som bygger bostadsrätter för de välmående ska också tvingas bygga hyresrätter för dem som inte har så mycket pengar, säger han.

Han tar ett exempel från Göteborg där Botrygg just nu bygger på det sättet.

– Där bygger vi bostadsrätter, men i samma kvarter bygger vi också hyresrätter med ett hyrestak. Det är reglerat i exploateringsavtalet. De har delat området i fyra delar. En del får ha hyror på högst 1 000 kronor per kvadratmeter, en del 1 500 kronor och den tredje 1800 kronor. Den fjärde delen har fri marknadsprissättning, berättar han.

Den lägsta hyran blir jämförbar med den som en gammal lägenhet brukar ha. Enkelt uttryckt kan man säga att den som köper en dyr bostadsrätt vid vattnet i västerläge får vara med och betala för den billigare hyresrätten på andra sidan kvarteret.

I utredningen framkommer att den svenska byggmarknaden är extremt inriktad på att bygga bostadsrätter. Av de tio största svenska byggföretagen är det sju som ägnar sig åt detta.

Utredaren konstaterar också att så länge bostadsbyggandet är underordnat andra intressen så kommer det att gå trögt. Exempelvis finns begreppet ”riksintresse”. I Linköping har vi Saab, Malmens helikopterflottilj och delar av stadskärnan som är just riksintressen. När dessa kommer i konflikt med planer på bostäder så blir det inget byggt.

Bostadsbyggande och konkurrens

Nyproduktionen av bostäder har legat på en relativt låg nivå trots att det finns efterfrågan. Det är bakgrunden till att utredningen tillsattes.

Vad som egentligen är problemet med den svenska bostadsmarknaden får vi inte svar på i utredningen. Däremot framkommer att flera länder i Europa har samma problem. I flera av länderna pekas på problem som känns igen, brist på mark och osäkra plan- och byggprocesser.

Michael Cocozzas förslag:

• Bygg ut den gällande markanvisningslagen med reglering av kommunernas markförsäljning i syfte att genom konkurrens och transparens erhålla bättre priser, lägre hyror vid hyresrätt, högre markpris vid bostadsrätt och bättre kvalitet på bostäder.

• Låt byggherrar anlita certifierade plankonsulter i syfte att ta fram detaljplaner på egen mark. Fokusera kommunernas resurser på översiktsplanering, planläggning av kommunal mark jämte den egentliga lämplighetsprövningen av projektidéer på privat mark.

• Negativa planbesked bör kunna överklagas hos länsstyrelsen och undanröjas om kommunen inte vill släppa fram viss form av byggnation, nya bostäder överhuvudtaget, om kommunen agerar i syfte att främja eget markintresse framför privat markinnehav eller om klagande kan visa att kommunen inte prövat ärendet med en, med andra företag, likställd behandling.

• Krav på gestaltningsprogram skall av konkurrensskäl endast kunna ställas i översiktsplan, ej i detaljplan.

• Planbesked ska lämnas inom 4 månader av kommunen. Annars bör vite kunna utgå.

• Kommuner som fortsatt ställer tekniska särkrav tros att det är olagligt sedan den 1/ 1 2015 ska kunna vitesföreläggas.

• Frikoppla det allmännyttiga uppdraget från de kommunala bolagen och utsätt detta för konkurrens genom markanvisningstävlingar.

• Ställ krav på att företag som får byggrätter för bostadsrätter eller ägda bostäder även måste bygga hyresrätter med hyrestak, s.k. affordable housing” enligt amerikansk modell.

• Skärp kvalitetskraven för byggnation och i bostadsförvaltning. Inför sanktioner i forma av viten när det inte fungerar med OVK, energikontroller, brandsyn m.m.

• Använd kundindex för bostadsproduktion och bostadsförvaltning som komplement till pris i syfte att säkra kvaliteten vid urval av byggherrar.

• Inför låg moms på hyra i syfte att få byggmomsen avdragsgill och jämställa kostnadsnivån mellan byggproduktion av kommersiella lokaler å en a sidan och bostäder å andra sidan.

• Marknadsanpassa fastighetsbeskattning genom differentierade fastighetsavgifter där skatt tas ut efter bostädernas värde.

• Låt fastighetsavgiften förbli kommunal i syfte att stärka kommunernas incitament att bygga nya bostäder och utveckla städerna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om