Vår stad
Anläggandet av fabriken leddes av disponenten Olof G Svensson. Han ville naturligtvis skapa ett framgångsrikt företag, men han hade dessutom visionen att forma Ljungsbro till ett mönstersamhälle. Hans förebilder var de engelska trädgårdsstäderna. Svenssons son och tillika efterträdare Hjalmar Svenfelt fortsatte arbetet i samma anda.
För att kunna rekrytera personal var Cloetta tvingade att lösa deras bostadsfråga. Bolaget sålde tomter för att de anställda skulle kunna bygga egnahem. Företaget subventionerade priserna och gav även fördelaktiga lån.
Redan 1917 uppförde Cloetta ett antal tjänstemannavillor. De är ritade av den välkände arkitekten Erik Fant, som samtidigt var engagerad i upprustningen av Vreta klosters kyrka. Fant anlitades också när nya bostäder för verkmästarna uppfördes 1920.
Även fortsättningsvis vände sig företaget till väletablerade arkitekter som Axel Brunskog och Gunnar Pleijel. Byggnadsverksamheten var så omfattande att bolaget hösten 1943 anställde en egen arkitekt, Henry Fraenkel. Han kom att under de påföljande åren sätta sin prägel både på fabriksbyggnaderna och de många andra hus företaget lät uppföra.
En betydande del av Cloettas personal var unga kvinnor. För att lösa deras bostadsfråga iordningställdes 1940 ett antal bostadsrum i en äldre byggnad. Året därpå uppfördes Evagården med rum för 40 flickor och 1951 stod även Annagården klar.
Den likaledes för ensamstående kvinnlig personal avsedda Strömgården stod klar 1956. Alla rummen var möblerade av Cloetta. Bland de gemensamma utrymmena fanns tvätt- och strykrum samt duschar, badrum och en bastuavdelning. Hösten 1956 hade Cloetta sammanlagt 397 personalbostäder av olika storlek.
Företaget har genom åren bekostat en rad av Ljungsbros allmänna lokaler, exempelvis posthuset. Cloetta bekostade även anläggandet av idrottsplatsen, Cloettavallen. Den invigdes 1929.
Mot löfte att en provinsialläkare skulle placeras i Ljungsbro bekostade Cloetta 1945 uppförandet av en läkarmottagning inklusive en tjänstebostad. Sedermera uppförde företaget även ett daghem och en lekskola. Vidare svarade Cloetta för åtskillig infrastruktur såsom gatubelysning och anläggandet av ett vattenverk.
Vreta klosters kommun, där Ljungsbro var tätorten, gick 1971 upp i Linköpings kommun. År 1976 köptes Cloettas bostadsfastigheter av AB Stångåstaden.
Källa: Karin Christoffersson Cloetta 150 år, 1862–2012.