– Den här branschen är otroligt snabbutvecklande och det gäller inte bara att hänga med i utvecklingen, utan även att ligga steget före till och med, säger Christian Sahlén, vd för Actia Nordic och Actia EMS.
Vi möts på hans kontor intill Mjärdevi center, där man via en dator får anmäla sig för att få komma innanför dörrarna till verksamheten.
– Ja, allt är lite high-tech här, men vi gillar ju sånt, säger han och ler.
Actia Nordic AB är ett högteknologiskt företag som utvecklar konnektivitet, bland annat en teknik som kopplar upp bilar, bussar, lastbilar och arbetsfordon för att kunna styra olika funktioner och samla in information.
– Vi har till exempel utvecklat världens första Ecall-system för personbilar, som innebär att fordonet automatisk kontaktar larmcentralen vid en olycka för att delge platsinformation och lägesrapport.
För 15 år sen var han marknadschef på Autoliv. Bolagets amerikanska ledning ville lägga ner ett affärsområde medan Christians analys visade att just det produktområdet skulle sätta fart inom en snar framtid.
– Ledningen berättade att de hade bestämt sig, så jag tog reda på hur mycket vi investerat i produktområdet och föreslog att vi skulle sälja av området "Connected safety". Ledningen tyckte det var en bra ide och jag fick uppdraget att sälja det.
Företaget Actia slog till och ville att Christian skulle följa med över och bygga upp verksamheten i Sverige.
– Vi startade med tolv man, inga kunder, inga pengar och ingen strategi. Efter fem år slog vi nog rekord i Mjärdevi genom att bryta miljardvallen och vi har som bäst varit uppe i 1,6 miljarder i omsättning. Jag blev kvar här för det är nya möjligheter att utforska hela tiden.
För några år sen noterade Christian att medelåldern på företaget ökade.
– Det innebär en risk att inte hinna föryngra sitt team i tid. För att inte riskera att mina kollegor krockar med rullatorer i korridorerna föreslog jag att vi skulle försöka få till en föryngring i verksamheten.
Förslaget togs inte direkt emot med öppna armar, minns Christian.
– Vi håller på med komplex utveckling och tuffa projekttider mot fordonsindustrin. Det finns inte mycket tid över för upplärning. Att ta in nya utvecklare skulle riskera att minska vår output.
– Jag gillar ju en bra utmaning... nej, jag älskar en bra utmaning och fick hitta andra lösningar för att få igenom den föryngring som jag vet att verksamheten behöver på lång sikt.
Hur löste du det problemet?
– Vi beslutade helt enkelt att donera vår helt nya plattform, som vi lagt ner 300 miljoner kronor på att utveckla, till Linköpings universitet.
Framför oss på bordet ligger en vit väska med en till synes enkel svart rektangulär box inuti.
– Den här ansluter man bara till 12-volt via en adapter, scannar en QR-kod och så är man direkt inne i vår programvara. Där kan man enkelt skriva sina applikationer. Med vår box går det att styra det mesta, den här boxen sitter bland annat i alla Aston Martin och Mclaren.
För att knyta an yngre lovande ingenjörer har Actia startat ett forskningsprojekt med universitetet som ger tillgång till den nya plattformen.
– Riktigt roligt att se innovationskraften som gror på universitetet och se vad den kan åstadkomma med tillgång till ny teknologi. Det är helt fantastiskt, man blir glad i teknikhjärtat och får samtidigt möjlighet att träffa potentiella medarbetare.
Att donera plattformen var ditt sätt att lösa ett framtida problem?
–Absolut, det finns ingen bättre utmaning än när människor säger "det där är omöjligt", säger Christian och skrattar.
– Jag gillar att ha projekt på gång och ger mig inte förrän de är klara. Jag har byggt mycket genom åren, allt från tekniska prylar till hus.
En annorlunda utmaning för Christian utanför jobbet kom upp när han fick sitt första barnbarn.
– Mina två barn Oscar och Rebecka ville att jag skulle skriva ner historierna om det lilla trollet Trollis. Jag berättade om honom för mina barn som godnattsagor under väldigt många år. I vuxen ålder har barnen bett mig skriva ner historierna som ett kärt minne från deras barndom. När jag blev morfar fick jag lite mer press på mig att skriva.
Resultatet blev Trollis - världens busigaste kompis.
Hur är det att även ha författare som titel?
– Jag har inte riktigt hunnit känna efter. Det händer så mycket spännande hela tiden och det är ett högt tempo, men jag försöker att bli bättre på att stanna upp och reflektera, säger Christian och ler.