– Man ska inte använda olämpliga plaster, där är vi helt överens. Men kravet på dokumentation på de över 50 plastprodukter som vi använder är så omfattande och snåriga att det är helt omöjligt att hantera för en caféägare, säger Magnus Olsson, ägare till Café Gyllen och Linds.
– Vi har ett bra samarbete med miljökontoret. Men i den här frågan känns det som om bygg- och miljönämnden vill visa politisk handlingskraft på caféägarnas bekostnad.
I lördags berättade Corren om att bygg- och miljönämnden i Linköpings kommun har beslutat att sätta fokus på ohälsosamma plaster. Därför gjorde man en kontroll av 34 kaféer under hösten 2014. Man inriktade kontrollen på livsmedel som är sura, feta eller ska värmas upp, eftersom riskerna är störst då. Plastprodukter som används tillsammans med sådan mat måste ha en noggrann dokumentation som visar att plasten inte avger mjukgörare eller andra ohälsosamma ämnen när den är kontakt med maten.
Trots att caféerna fick information i förväg, och visste när inspektionerna skulle ske, så blev alla underkända på grund av bristande dokumentation.
– När jag fick informationen satte jag i gång och jobba för att allt skulle vara rätt. Jag kontaktade leverantörer, livsmedelsverket och lusläste svåra testprotokoll. Men trots att jag till exempel hade 16 sidor dokumentation på en viss sorts plasthandskar så fick jag underkänt vid inspektionen, berättar Magnus Olsson.
Problemet är att det inte finns någon standard för vilka plaster man får använda till vilka livsmedel. De gör att caféägarna själva måste läsa testprotokoll och hålla reda på gränsvärden.
– Det är inte rimligt att lägga det på den enskilde caféägaren. I stället borde man börja med att ställa större krav på dokumentation på grossisterna, säger Magnus Olsson.
Malin Hultegård, t f miljöchef i Linköpings kommun, förstår Magnus Olssons synpunkter.
– Lagstiftningen är komplicerad och tyvärr finns det ingen myndighet som har fått ansvar att kontrollera importörer och grossister i den här frågan, säger hon.
– Men det är en viktig fråga att jobba med. Vi försöker göra det på ett balanserat sätt genom att ha en dialog med caféägarna och ge dem gott om tid att agera.
– Vi kommer att fortsätta det här arbetet, men nu med fokus på restaurangbranschen, säger Malin Hultegård.